Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varuproduktionens karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fatalistisk som vildens i en fiendtlig natur. Hvad de
blinda, outredda naturkrafterna äro för den senare, det
äro de okontrollerbara ekonomiska förhållandena för
den förra. Och hvad den naturvetenskapliga
forskningen gjort för att betrygga människans herravälde öfver
naturen, det skall den sociala vetenskapen göra for att
upprätta .hennes herravälde öfver samhällets produktiva
krafter.
Vårt samhälle är ett samhälle af varuegare,
hvilkas existens beror af deras varors egenskaper, och mellan
hvilka förhållandet är ett förhållande af vara till vara.
Bland dessa varuegare finnes det en klass, hvars enda
vara är dess arbetskraft. Så till vida kan äfven
lönarbetaren kallas varuegare, ehuru han utom sina armar
eger intet. Arbetskraften som vara lyder under
samma lagar som andra varor. Dess värde mätes af dess
produktionstid, det vill här säga dess reproduktionstid.
Sjunker detta värde, sjunker arbetslönen. Inför denna
arbetslönens järnlag stå arbetarne vanmäktiga. Deras
personliga medvetande är dem blott till besvär. Alla
deras individuella och samfälda ansträngningar betyda
litet eller intet, så länge de ej gå utöfver det bestående
samhällets ram. Det är ej som människor de ega
värde utan som arbetskrafter. Det medborgerliga värde
den politiska författningen understundom tillerkänner
arbetarne är lika så illusoriskt som hvarje annat
varuvärde, hvilket icke faktiskt realiserar sig i varubytet.
De försök, som moral och humanitet gjort och skola
göra för att ändra proletärens öde, äro lika
resultatlösa, som om moral och humanitet företoge sig att
godtyckligt höja priset på skor och smör. Den politiska
kamp, hvarigenom lönarbetaren på lagstiftningens väg
trott sig kunna förbättra sin tillvaro, har haft samma
följder som vissa regenters lagar om nödmynt. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
