Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Mälaren. — Sigtuna. — Upsala. — Gamla Upsala. — Oden och skandinaviska mythologien. — Slottet. — Domkyrkan. — Eddan och gamla skandinaviska litteraturen. — Linné’s botaniska trädgård. — Universitetet; professorerne, deras fördelning och olika undervisningsämnen; de studerandes antal. — Rigsmal, saga (qväde).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föregående, anföra några drag. Rig, heter det,
kommer till en sal. Dörrn var, på södra sidan,
nästan tillyckt, prydd med en ring. Golfvet var
strödt (med halm, granris, eller också sand,
såsom i Skåne brukas). Der suto hjon, sågo
hvarandra i ögat, deras handarbete var lek.
Husbonden böjde båga, snodde sträng, glättade pilar;
hustrun drog ut linne, stärkte armar och uppsatte
hufvudbonad. Hon hade smycke på bröstet, sid
kjortel, blånadt linne, bröst ljusare, hals hvitare
än mjellaste snö. Hon lade den märkta, hvita
duken på bordet, framtog tunna, hvita hvetekakor,
silfverbeslagna fat, fulla med fläsk, frukter
och stekta foglar. Vin var i kannor och beslagna
bägare. Den son hon födde sveptes i silke (ej
i linne som bondesonen), vattenöstes [1] och
kallades jarl. Håret var ljust, kinderna fagra,
ögonen hvassa som på unga ormar. Han växte opp,
svängde sköld, snodde bågsträng, skäftade pilar,
red på hästar, drog svärd och öfvade sig i
simmande. Honom lärde Rig runor och erkände för
sin son; han drog öfver fjellen till mörka nejder,
väckte örlig, vann riken och utdelade gods och
gårdar. Hans brud blef den smärta, hvita, glada
Erna (ordet betyder den raska), en herses dotter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
