Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Dalarna. — Gustav Vasa. Gustaf Wasa. — Ornäs. — Mora. — Rättvik. Karakteristisk olikhet i utseende, seder och klädedrägt bland invånarne inom denna socken. — Elfdalen. Vanor och bruk, som utmärka finskt ursprung. — Skönt porfyr-brott. — Återresa till Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dyrbart rof lyckan gifvit i hans händer och hvad
bruk han tänkte deraf göra; men denne redlige
man afskydde ett våld mot den i norden så heligt
hållna gästfriheten, och afrådde honom från sitt
företag. Arendt missnöjd lemnade honom och
for, utan att stanna, tvert genom sin gård,
söder ut till Sätra, der han af Brun Bengtsson
hoppades finna mera beredvillighet, hvilken icke
heller uteblef.”
”Denne gjorde sig strax färdig att med
beväpnade män skynda till Ornäs och gripa Gustaf.
Men den säkerhet, i hvilken de trodde sig hafva
sin flykting, och glädjen öfver den vinst de skulle
skörda af dess lätta tillfångatagande, gjorde att
de tillbragte den sena aftonen och en del af natten
mellan fyllda bägare, och uppbröto först
morgonen derpå.”
”Gustaf hvilade imellertid sorglös; men hans
och Sveriges skyddsengel vakade. Arendts hustru,
ehuru tillhörande en slägt, i allmänhet tillgifven
Christiern och Danmark, hade fattat medlidande
för den förföljde svenske ädlingen. Hon hade
sett sin man, då han for genom gården, med
brådskande ifver taga vägen till Sätra, och väl
bekant med hans karakter, anade hon hans afsigt.
Hon befallte derföre genast en dräng, på hvilkens
trohet hon kunde lita, att under natten sätta häst
och släda i ordning, och tidigt om morgonen hålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
