- Project Runeberg -  Resa i Sverige år 1830. Innehållande underrättelser rörande detta rikes handel, sjöfart, jordbruk, bergsrörelse ... / Del 1 /
163

(1834-1835) [MARC] Author: Alexandre Daumont Translator: Fredrik Bernhard Cöster
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Dalarna. — Gustav Vasa. Gustaf Wasa. — Ornäs. — Mora. — Rättvik. Karakteristisk olikhet i utseende, seder och klädedrägt bland invånarne inom denna socken. — Elfdalen. Vanor och bruk, som utmärka finskt ursprung. — Skönt porfyr-brott. — Återresa till Stockholm.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MORA.



”Hit ankom Gustaf några dagar före julhelgen,
år 1520, ständigt förföljd af Christierns
utsände efterspanare. I Mora prestgård emottogs
han med välvilja af kyrkoherden Jakob Pehrsson.
Men denne vågade ej hos sig behålla honom. Han
fördes till den närbelägna byn Utmeland, der han
hos bonden Tomt Mats Larsson gömdes i dess
källare, och mat från prestgården sändes honom.
Men äfven här söktes han af sina förföljare. En
dag, då bondens hustru var sysselsatt med
julbrygden i den stuga, der nedgången till källaren
var, hörde hon Christierns folk komma. Hon
skyndade då att vältra ett bryggkar öfver
källarluckan — och lyckades således att göra äfven
denna efterspaning fruktlös [1]. Så låg Gustaf
gömd, tills han en dag under julhögtiden
framträdde, och efter slutad Gudstjenst tilltalade den
på kyrkovallen församlade allmogen. Manligt ljöd
hans stämma och nordanvinden förde hans kraftfulla
ord öfver fältet [2]. Han beskref för dem
rikets tillstånd, påminte dem hvad deras fäder
gjort under Engelbrekt och Sturarne, uppmante

[1] ”Källaren, der Gustaf doldes, underhålles ännu, och gården
kallas, efter sin fordne ägare, ännu Tomtgården.”

[2] ”Dalkarlarne uppmuntrades att bistå Gustaf äfven deraf att
det alltid blåste nordan, då han tilltalade dem; en vind, som
ansågs lycklig vid stora och vigtiga företag.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:24:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/daumresa/1/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free