Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Seder och bruk. Polis. — Pass. — Tullstyrelse. — Folkets beskedlighet. — Dess smak för bullrande nöjen. — Höflighet och dess fordringar. — Fattningsförmåga, långsamhet, folksvordomar. — Korporationsfester. — Nationella sympathier och antipathier. — Barndop, giftermål, begrafningar, kyrkogårdar. — Sällskapslif, giftermål, passion för spel. — Fruntimmer. — Moder. — Toiletten. — Fruntimmernas vackra utseende i allmänhet. — Sedeslöshet bland de lägre klasserna. — Eldsvådor. — Ekipager. — Kaffehus. — Postverket och skillingsposten. — Välgörenhets-inrättningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smålöje, som jag förmärkte bland flera närvarande
hyggliga ynglingar, hvilkas medhåll jag ganska
tydligt kunde påräkna: jag fortfor således ganska
tappert att upprätthålla min flaggas anseende.
Imellertid fortsattes knotet, utan att jag
derföre på minsta vis lät störa mig. Slutligen skredo
de trätgiriga kamraterne till ett afgörande beslut:
de ropade med hög röst på kyparen och begärde
sina hattar, som de gerna sjelfva kunnat taga,
emedan de hade dem under sina händer, hvarefter
de med mycken värdighet satte dem på sig,
och för att desto tydligare låta mig förstå afsigten
med denna pantomim, gingo de fram och betraktade
mig med mycket allvar; jag deremot kunde
ej längre återhålla mitt löje, min följeslagare icke
heller, och de unga herrarne, som varit vittne
till detta uppträde, följde vårt exempel; när mina
båda förfärliga kämpar sågo att allas munterhet
vändes emot dem, gingo de på dörrn med ett
utseende, som på långt när ej var så stolt, som
det de nyss förut antagit. Det öfriga sällskapet
skyndade sig nu fram till mig, och sökte att i
de förbindligaste uttryck godtgöra det obehag,
som denna lilla händelse förorsakat. Jag anför
dessutom denna anekdot endast såsom ett äfventyr,
och man lär utan svårighet inse huru långt
det är ifrån mig, att af denna tillfälliga småsak
vilja draga några karakteristiska slutföljder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
