Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller öfvergifna såsom onyttiga till försvar. Bland
dessa må anföras Landskrona, Malmö, Bohus och
Jönköping.
Rikets norra provinser äro blottade på
fästningar; utan tvifvel anser man dem öfverflödiga.
I händelse anläggning af en försvarslinie på
denna punkt kommer i fråga, erbjuda positionerna
vid Hernösand och Östersund, hvilka, i sådant
fall, skulle befästas och sammanbindas medelst
Indalselfven, en aktningsbjudande förmur, som
beskyddade hela mellersta delen af riket. Icke
heller finnes någon befästad plats åt norrska
sidan, förmodligen af den orsak, att, under de
förra krigen mellan Danmark och Sverige, det senare
rikets gränsprovinser nästan altid varit öppna
och blottställda för invasion ända fram till
Götheborg. Numera skulle befästningar på denna
gräns vara alldeles utan ändamål.
Inga främmande trupper finnas i svenska
armén. Under koalisationskriget från 1805 till 1807,
lät Gustaf IV Adolf uppsätta ett regemente,
sammansatt af franska fångar och öfverlöpare, under
benämningen royal-suédois, hvaröfver han gaf
befälet åt duc de Pienne (sedermera duc d’Aumont);
men der funnos alldrig hundra man under fanorna,
hvarföre denna korps innan kort blef upplöst.
År 1813, efter bataljerna vid Dennevitz och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
