- Project Runeberg -  David Copperfield /
11

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Jag kommer till världen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

II

barn, från den stund denna flicka kommit till
världen —»

»Kanske blir det en gosse», dristade sig min mor
att invända.

»Jag har ju sagt dig, att jag känner på mig, att
det blir en flicka», gentog miss Betsey. »»Motsäg
mig inte. Från den stund denna flicka kommit till
världen, ämnar jag bli hennes vän. Jag vill bli hennes
gummor och jag anhåller, att du kallar henne Betsey
Trotwood Copperfield. Denna Betsey Trotwood
skall inte begå några misstag i lifvet. Ingen skall
leka med denna stackars flickas känslor. Hon skall
bli väl uppfostrad och noga aktad, så att hon inte
sätter någon obefogad tillit till någon främling. Det
skall jag draga försorg om.»

Hvar och en af dessa satser åtföljdes af en knyck
på miss Betseys hufvud. Det var som om känslan af
hennes egna oförrätter sjudit inom henne, och som
om hon behärskat sig för att icke än tydligare
anspela på dem. Detta misstänkte åtminstone min mor,
då hon observerade henne vid det svaga eldskenet.
Min mor var dock allttör orolig för egen räkning,
alltför öfverväldigad och förvirrad att kunna göra
några pålitliga iakttagelser eller veta hvad hon skulle
säga.

»Och var David god mot dig, mitt barn ?»
frågade miss Betsey sedan hon suttit tyst en stund och
knyckarna på hufvudet så småningom upphört. »Lefde
ni väl med hvarandra?»

»Vi voro mycket lyckliga», svarade min mor. »Mr.
Copperfield var obeskrifligt god mot mig.»

»Jaså, då skämde han väl bort dig ?» återtog
miss Betsey.

»Ja, det gjorde han nog, och det blir allt svårt
för mig att stå alldeles ensam i världen utan någon
annan än mig själf att lita till», sade min mor med
en snyftning.

»Se så, gråt inte!» sade miss Betsey. »Det tycktes
just inte vara något passande parti, — det är sällan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free