- Project Runeberg -  David Copperfield /
53

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ändrade förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

II

»Visst är hon hemkommen. Vänta litet, master Davy,
så skall jag tala om något för er.»

Upprörd som hon nu var och af naturen ovig,
draperade sig verkligen Peggottys figur högst
egendomligt, när hon skulle stiga af kärran, men jag
var så förvirrad, att jag ej kom mig för att säga
något om det. Sedan hon kommit af, tog hon mig
vid handen och ledde mig till min undran och
förvåning in i köket. Och så stängde hon dörren.

»Peggotty», sade jag, nu riktigt rädd, »hvad har
händt ?»

»Ingenting har händt, lilla, snälla master Davy»,
svarade hon och försökte se riktigt munter ut.

»Jo, visst har någonting händt. Hvar är mamma ?»

»Hvar är mamma, säger ni, master Davy ?»
upprepade Peggotty.

»Ja, hvarför kom inte hon ned till grinden, och
hvarför ha vi gått hitin ?» Mina ögon voro tårfyllda,;
och jag hade knappt kraft att stå på benen.

»Gud signe den rara gossen!» sade Peggotty och
tog mig om lifvet. »Hur ar det? Tala, mitt socker!»

»Hon är väl inte död, hon också ? Hon är väl
inte död, Peggotty?»

Peggotty skrek nej så att det ekade i köket, och
så satte hon sig ned och började flåsa och sade, att
jag skrällde henne, så att hon kunde bli vriden.

Jag gaf henne en kyss för att blidka henne och
vända henne till rätta igen, och så stod jag och såg
på henne, orolig och frågande.

»Jo, ser ni, jag borde ha sagt er det förut», sade
Peggotty, »men jag fick inte något tillfälle till det.
Jag borde kanskehända gjort det» — Peggotty hade
sin ordbok för sig — »men jag kunde inte komma
mig för.»

»Men så säg det då, Peggotty», bad jag, mera
uppskrämd än någonsin.

»Master Davy», sade Peggotty, i det hon med
darrande hand knöt upp hattbanden och talade som
om hon varit andfådd, »kan ni tänka er, att ni fått
en ny pappa!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free