Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Jag faller i onåd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
i sin ställning. j»Jag skulle bli mycket ledsen, ja,
alldeles förtviflad, om någon reste. Det är inte
mycket jag begär. Jag är inte orimlig. Jag vill bara,
att man skall fråga mig till råds ibland. Visst är
jag mycket tacksam, om någon vill hjälpa mig, men
nog ville jag, att man, om också bara för skenets
skull, rådgjorde med mig ibland. Jag trodde, att
du, Edvard, tyckte om att jag var litet oerfaren och
barnslig — nog sade du det förr — men nu tycks
du afsky mig för det — du är ju så sträng.»
»Edvard», sade återigen miss Murdstone, »låt det
bli slut på det här. Jag reser i morgon.»
»Jane Murdstone», dundrade mr. Murdstone. »Vill
du tiga! Hur vågar du?»
Miss Murdstone släppte näsduken ur fängelset och
höll den för ögonen.
»Clara», fortfor han och såg på min mor, »du
förvånar mig! Du väcker min häpnad! Ja, det var
för mig en tillfredsställande tanke, att jag skulle gifta
mig med en oerfaren och okonstlad varelse och sedan
forma hennes karaktär, i den ingjuta något litet af
den fasthet, den var i behof af. Men när Jane
Murdstone är nog god att vilja bistå mig i denna uppgift
och för min skull ikläda sig något af en hushållerskas
skepelse, då mötes med någonting så lågt som —»
»Nej, nej, Edvard», utbrast min mor, »anklaga
mig inte för att vara otacksam. Jag vet, att jag
inte är otacksam, och aldrig förr har någon sagt,
att jag är det. Många fel har jag, men inte det.
Säg inte det, älskade Edvard!»
»När Jane Murdstone mötes, sade jag», fortfor
han efter att ha väntat tills min mor talat ut, »af
någonting så lågt, så kyles och förändras denna min
känsla.»
»Säg inte så, du älskade», bad min mor med
bevekande röst. »Säg inte så, Edvard! Jag står inte
ut att höra det. Hvad jag är, nog är jag känslig och
ömhjärtad. Det vet jag, att jag är. Jag skulle inte
säga det, om jag inte vore säker på det. Fråga
Peggotty. Hon skall säga dig, att det är sant.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
