Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Jag faller i onåd - V. Jag skickas hemifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
mor. »Farväl, David. Det är för ditt eget bästa du
far till skolan. Farväl, mitt barn. Du kommer hem
under ferierna, helt visst förbättrad.»
»Clara!» upprepade miss Murdstone.
»Ja visst, bästa Jane», svarade min mor, som höll
mig i sina armar. »Jag förlåter dig, min älskade
gosse. Gud välsigne dig!»
»Clara!» upprepade miss Murdstone.
Miss Murdstone var nog god att följa mig ut
till kärran och att på vägen dit säga mig, att hon
hoppades, att jag skulle ångra mig innan det blef
för sent. Och så steg jag upp i kärran, och cien
tröga hästen satte sig i rörelse.
KAP. V.
Jag skickas hemifrån.
Vi hade väl färdats en half eng. mil, och min
näsduk hade blifvit alldeles genomvåt, då formannen
höll in hästen.
Då jag tittade ut för att söka efter anledningen,
fick jag till min förvåning se Peggotty komma sättande
genom häcken och klifva upp i kärran. Hon slöt
mig i sina båda armar och tryckte mig mot sitt
snör-lif tills det gjorde alldeles fasligt ondt i min näsa,
fastän jag inte tänkte på det då, utan först efteråt
upptäckte hur öm den var. Inte ett ord sade Peggotty.
Frigörande sin ena arm, stack hon till armbågen ned
den i fickan och drog upp några papperspåsar, fyllda
med kakor, som hon stoppade i mina fickor, samt
en börs, som hon lade i min hand, men hon sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
