Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Jag skickas hemifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
gottys familj — hvarför inte lilla Em’ly själf? Jag
tänkte på detta och undrade, hvart till sist min koffert,
som mr. Barkis lyft af då han vände vid flaggstången,
skulle taga vägen, och hvad det skulle bli af mig,
då en fru tittade ut genom ett stort fönster, i hvilket
åtskilligt fjäderfä och diverse stekar voro upphängda,
och sade:
»Är den där lilla herrn från Blunderstone ?»
»Ja, min fru», svarade jag.
»Och namnet?» frågade frun.
»Jag heter Copperfield», sade jag.
»Det stämmer inte», förklarade frun. »För någon
med det namnet är ingen middag beställd.»
»Kanske är det Murdstone?» sade jag.
»Om ni är master Murdstone», invände frun,
»hvarför säger ni inte ert rätta namn ?»
Jag förklarade hur saken hängde ihop, hvarefter
frun ringde på en klocka och ropade: »William!
Visa gästen in i matsalen!» En kypare kom då
springande från ett kök på andra sidan gården och tycktes
helt förvånad när han fick se, att det ej var någon
annan än jag, som var gästen.
Det var ett stort, långt rum med några stora
kartor på väggarna. Jag tror inte jag kunnat känna
mig mera bortkommen, om kartorna varit främmande
länder och jag inkastad i deras midt. Jag tyckte, att
det var förmätet att sätta mig och tog med mössan
i handen plats på kanten af en stol nära dörren; och
när så kyparen lade på en ren duk för min räkning
och ställde fram en bordsyrtut, tror jag, att jag blef
pionröd i ansiktet af förlägenhet.
Han kom sedan in med några kotletter och
grönsaker, och han tog locken af karotterna på ett så
slamrande sätt, att jag var rädd, att jag förtörnat
honom. Han lugnade mig dock i detta afseende, då
han satte fram en stol till bordet och helt vänligt
sade till mig: »Se så, herr Sexfotlång, var så god
och tag plats!»
Jag tackade honom och satte mig till bords, men
fann det mycket svårt att någorlunda skickligt hand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
