Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Jag skickas hemifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
namn många gånger och mycket djupt, och jag tänkte
mig, att han skulle läsa det med tämligen stark röst
och sedan lugga mig. Så var det en annan gosse,
en viss Tommy Traddles, som jag fruktade skulle göra
spektakel af det och låtsa sig vara alldeles förskräckligt
rädd för mig. En tredje, George Dimple, inbillade
jag mig skulle sjunga fram sanningen. Jag minns
hur jag, stackars lilla krake, stått och tittat på den
där porten till dess ägarne af alla namnen — och
efter hvad mr. Mells upplyste, voro de då fyrtiofem i
skolan — samt och synnerligen vägrat att umgås med
mig och hvar och en på sitt särskilda sätt skrikit:
»Akta er för honom. Han bits!»
Detsamma var förhållandet med platserna på
skolbänkarna och vid pulpeterna, detsamma då jag gick
förbi alla de tomma sängarna på väg till min egen,
detsamma då jag kommit ned i den. Jag minns hur
jag natt för natt drömde, att jag var hos min mor,
sådan hon varit förr, eller att jag var bjuden på
kalas hos mr. Peggotty, eller att jag var på resa
och satt utanpå diligensen, eller att jag åter intog
middag i sällskap med min olycklige vän, kyparen,
och vid alla dessa tillfällen väckte bestörtning och
fasa genom den ledsamma omständigheten, att jag
inte hade på mig någonting annat än min lilla
nattskjorta och plakatet.
Under mitt enformiga lif och med tanken på
skolans snara öppnande var det en nästan outhärdlig
plåga. Dagligen fick jag långa läxor, som jag skulle
läsa upp för mr. Mell. Och det gick bra, ty det
fanns ingen mr. och miss Murdstone som hörde på.
Före och efter läxläsningen gick jag ut — öfvervakad,
som jag redan sagt, af mannen med träbenet. Hur
väl minns jag inte fuktlukten i huset, den gröna,
spruckna sandstensbeläggningen på gården, en
gammal läckande vattentunna och de färglösa stammarna
på några af de fula träden, som tycktes sloka mera
i regnet än andra träd, yfva sig mindre i solskenet.
Klockan ett åto vi middag, mr. Mell och jag i öfre
ändan af en lång matsal, full med furubord och fet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
