Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Min första termin i Salem House - VIII. Mina ferier. Särskildt en lycklig eftermiddag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
hans far var läkare, kunnat få bukt med en häst,
fick han till på köpet ett kok stryk och sex kapitel
i nya testamentet att lära sig utantill för att han
vägrade att bekänna anledningen till sjukdomen.
För öfrigt står detta halfår för mitt minne som
ett virrvarr af skollifvets äflan och strid, af
bleknande sommar och växlande årstider, af kalla
morgnar, då vi ringdes upp ur sängen, och kalla kvällar
med unken luft, då vi ringdes i säng igen; af
skolrummet på aftonen med dess klena belysning och
otillräckliga värme, af skolrummet på morgonen, som
intet annat var än en stor rysningsmaskin; af
omväxlingen mellan kokt oxkött och stekt oxkött, af kokt
fårkött och stekt fårkött, af massor med smörgåsar,
läxböcker med hundöron, spräckta griffeltaflor,
tår-fläckade skrifböcker, stryk, handplagg,
hårklippningar, regniga söndagar, feta puddingar och en frän
bläcklukt, som behärskade allt.
Jag minnes i alla fall mycket väl hur tanken pä
ferierna, som hägrade i fjärran, efter att ha varit
en stillastående fläck, började närma sig och
alltmera tillväxa. Hur vi, från att ha räknat månader,
öfvergingo till veckor och så till dagar, och hur jag
sedan började frukta, att jag inte skulle bli
afhäm-tad, och hur jag, sedan jag af Steerforth fått veta,
att man ämnade skicka efter mig och att jag skulle
få resa hem, hade en dunkel förkänsla af att jag
dessförinnan skulle bryta af mig benet. Hur
uppbrottsdagen ändrade plats från veckan efter nästa till
nästa vecka, så till i öfvermorgon, till i morgon, till
i dag, i afton — och hur jag till sist satt i
Yarmouth-diligensen på väg hem.
Mången afbruten sofstund hade jag i
Yarmouth-diligensen, mången osammanhängande dröm om det
nyss uppräknade. Men när jag emellanåt vaknade,
var marken utanför fönstret icke lekplatsen vid
Salem House och ljudet jag hörde icke ljudet af att
mr. Creakle rappade på Traddles utan af att kusken
klatschade till hästarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
