Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Mina ferier. Särskildt en lycklig eftermiddag - IX. Jag upplefver en minnesvärd födelsedag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
mig, som fortlefver i mitt mirme, ehuru den var
obeskrifligt öm, fastmera det som kom efter
omfamningen.
Jag satt inne i formannens kärra, då jag hörde
hlenne ropa mig. Jag såg ut, och hon stod ensam
vid trädgårdsgrinden och höll upp sitt lilla barn, så
att jag skulle se det. Vädret var kallt och fullkomligt
lugnt. Ej ett här på hennes hufvud, ej ett veck
i hennes klänning rörde sig, där hon stod och såg
så oafvändt på mig, med barnet lyft på armarna.
Så försvann hon. Så såg jag henne sedan i
drömmen i skolan — tyst stående vid min säng, seende
på mig lika innerligt — lyftande barnet på sina
armar.
KAP. IX.
Jag upplefver en minnesvärd födelsedag.
Jag förbigår allt, som tilldrog sig i skolan, tills
det blef min födelsedag i mars. Jag minns
ingenting annat än att Steerforth var mera beundransvärd
än någonsin. Han skulle lämna skolan vid terminens
slut, var i mina ögon mera frimodig och
oemotståndlig än förr och följaktligen mera intagande. Men
utom detta minns jag ingenting. Den stora
tilldragelse, som ristat in sig i mitt minne från den tiden,
har uppslukat alla andra minnen och står ensam kvar.
Det förefaller mig riktigt svårt att tro, att ett
svalg om fulla två månader låg mellan min
återkomst till Salem House och den födelsedagen. Jag
förstår bara, att det så faktiskt förhöll sig, emedan
det måßte så vara. I annat fall skulle jag ha trott^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
