- Project Runeberg -  David Copperfield /
270

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Jag börjar på nytt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

beläget stall, arbetade nu i det rummet vid sin pulpet,
som upptill var försedd med en mässingsram att hänga
upp papper på, och den handling han afskref hängde
där nu. Ehuru hans ansikte var vändt åt mig, trodde
jag i början, att som papperet var emellan oss, kunde
han inte se mig; men då jag mera uppmärksamt
blickade åt det hållet, upptäckte jag med ett visst
obehag, att hans sömnlösa ögon alltemellanåt tittade
fram under papperet, likt tvenne röda solar, och
förstulet stirrade på mig minst en minut i taget,
under det att hans penna löpte eller låtsade löpa lika
raskt som någonsin. Jag gjorde åtskilliga försök att
komma ur vägen för dem — än steg jag upp på
en stol för att betrakta en karta på andra sidan af
rummet, än fördjupade jag mig i en Kent-tidnings
spalter — men de där ögonen drogo mig alltid
tillbaka igen, och närhelst jag såg åt de där båda röda
solarna, voro de alltid i uppgående eller nedgående.

Till min glädje återkommo dock slutligen min
tant och mr. Wickfield efter en tämligen lång
bortovaro. De hade icke rönt den framgång jag hoppats,
ty ehuru skolan onekligen var förträfflig, hade min
tant icke gillat något af de föreslagna
inackorderings-ställena.

»Det är då riktig otur», sade min tant. »Jag vet
inte hur jag skall göra, Trot.»

»Det är verkligen otur», sade mr. Wickfield, »men
jag skall saga er, miss Trotwood, hur ni skall göra.»,

»Hvad menar ni ?» frågade min tant.

»Låt er systerson tills vidare stanna här. Han är
en stillsam gosse och kommer inte alls att störa mig.
Det h[är huset lämpar sig förträffligt för studier. Tyst
som i ett kloster och nästan lika rymligt. Låt
honom stanna här.»

Anbudet var nog i min tants smak, ehuru hon
af finkänslighet tvekade att gå in på det. Äfven
jag tyckte om det.

»Se så, miss Trotwood», sade mr. Wickfield. »Det
finns ett sätt att komma ifrån alla svårigheter
härvidlag. Uppgörelsen är ju endast tillfällig. Om den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free