- Project Runeberg -  David Copperfield /
295

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Jag har blifvit en ny gosse i mer än en mening

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

295

Det uttrycket begagnade jag då, och jag begagnar
det åter i dag. Om jag har någon förtjänst, så är
det, att jag är konsekvent.»

Dottern hade under detta tal suttit alldeles tyst
och orörlig, med ögonen sänkta till golfvet; hennes
kusin stod bredvid henne, och äfven han såg ned.
Nu sade hon helt sakta med darrande röst:

»Mamma, jag vill hoppas, att du slutat?»

»Nej, min kära Annie», svarade soldaten, »jag har
inte riktigt slutat än. Efter du frågar mig, min
älskling, så svarar jag, att jag inte gjort det. Jag
beklagar, att du verkligen är litet hård mot din egen
familj, och som det tjänar till ingenting att klaga
för dig, klagar jag för din man. Hör nu, min bäste
doktor, se b&ra på er lilla narraktiga hustru.»

Då doktorn med ett enkelt och trohjärtadt leende
vände sitt blida anlete mot henne, böjde hon
hufvudet än djupare ned. Jag märkte, att mr. Wickfield
oafvändt betraktade henne.

»Då jag häröm dagen råkade säga till den där
lilla tokan», fortsatte hennes mor, i det hon skakade
både hufvudet och solfjädern åt henne, »att det var
en familjeangelägenhet, som hon borde nämna för
er, ja, som det var hennes skyldighet att nämna —
svarade hon, att det hade varit detsamma som att
be er om en tjänst och att, som ni var så gifmild,
att hon fick allt hvad hon bad er om, ville hon inte
göra det.»

»Min goda Annie», sade doktorn, »det var orätt.
Därmed beröfvade du mig ett nöje.»

»Nästan samma ord, som jag sade!» utbrast
hennes mor. »Nästa gång jag vet, att hon af samma
skäl skulle underlåta att tala om någonting för er,
har jag minsann lust att göra det själf, doktor.»!

»Det skulle glädja mig», sade doktorn.

»Skall jag göra det?»

»Ja visst.»

»Nåväl, då gör jag det !» sade den gamla soldaten.
»Det är öfverenskommet». Och sedan hon, efter hvad
jag förmodar, vunnit sitt mål, klappade hon flera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free