Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Någon uppenbarar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
i egenskap af förmyndare öfva uppsikt öfver mig,
men han rådfrågade mig alltid i alla tvifvelaktiga
ämnen och lät obetingadt leda sig af mitt råd, inte bara
för att han hade mycken respekt för min naturliga
skarpsinnighet, utan äfven för att han ansåg, att jag
i mycket bråddes på min tant.
En torsdagsmorgon, då jag skulle följa mr. Dick
från hotellet till diligenskontoret, innan jag gick till
skolan — ty vi hade en timmes lektion före
frukosten — mötte jag Uriah på gatan, och han
påminde mig om mitt löfte att komma och dricka te
hos honom och hans mor. »Men», tillade han med
en vridning på kroppen, »jag väntade mig inte, att
ni skulle hålla det, master Copperfield, vi äro ju så
ringa.»
Än hade jag inte kommit riktigt underfund med,
om jag tyckte om Uriah eller om jag afskydde honom,
och jag kände mig mycket osäker i detta afseende^
då jag stod och såg på honom på gatan. Men jag
kände det som en riktig förolämpning att bli ansedd
som högfärdig pch sade, att jag bara väntade på
att bli bjuden.
»Åh, behö|fs det inte mera, master Copperfield»,
sade Uriah, »och är det inte verkligen vår ringhet,
som afskräcker er, så frågar jag, om ni vill komma
i eftermiddag ? Är det däremot vår ringhet, så hoppas
jag, att ni säger |det rent ut, master Copperfield,
ty vi äro fullkomligt medvetna om vår ställning.»
Jag sade, att jag skulle nämna det för mr.
.Wickfield, och att om han tillät mig, hvilket han säkert
gjorde, skulle jag med nöje komma. Klockan sex
samma dag, hvilken var en af de dagar då kontoret
stängdes tidigt, sade jag alltså till Uriah, att jag var
färdig att gå.
»Hvad mor skall bli stolt», sade hän då vi
följdes åt lit. »Eller rättare sagt, master Copperfield,
hon skulle bli stolt, om det inte vore syndigt.»
»Och ändå tvekade ni inte i förmiddags att antaga,
att j ag var stolt», invände jag.
»Det gjorde jag visst inte, master Copperfield»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
