Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Någon uppenbarar sig - XVIII. En återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
log åt mrs. Micawbers konversation, förfriskade sig
med valnötter i en papperspåse, och ur hans
bröstficka stack en butelj upp. Som de icke sågo mig,
fann jag det på det hela bast att inte låtsa se dem.
Med en tung börda lyft från mitt bröst, vek jag
in på en sidoigata, som förkortade vägen till skolan,
och kände det på det hela taget skönt, att de voro
borta, ehuru jag nog ändå tyckte mycket om dem.
KAP. XVIII.
En återblick.
Min skbltid! Min tillvaros tysta fortglidahde —
mitt lifs osedda, okända framflytande — från
barndom till ungdom! Låt mig tänka efter, då jag blickar
tillbaka på detta flytande vatten, som nu blifvit till
en torr strömfåra, höljd af löf, om det finnes några
märken utefter dess brädd, som kunna påminna mig
om dess forna lopp.
Ett ögonblick går, och jag sitter på min plats
i domkyrkan, dit vi alla följdes åt hvar söndags
förmiddag, efter att först ha samlats i skolan. Derf
fuktiga lukten, den sollösa luften, känslan af att
världen var utestängd, orgelns brus genom de svarta
och hvita hvälfda läktarne och skeppen äro de vingar,
som föra mig dit tillbaka och hålla mig sväfvande
öfver de där dagarna i en halft sofvande, halft vaken
dröm.
Jag sitter inte sist i skolan. Jag har på några
månader gått om åtskilliga kamrater. Men primus
synes mig en betydande person, som bor i fjärran
och hvars svindlande höjd är ouppnåelig. Agnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
