Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIX. Jag ser mig omkring och gör en upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
försäkra dig, att jag kommer att fordra mycket af
den du gynnar.»
Så långt hade vi hunnit i denna blandning af
förtroligt skämt och allvar, som helt naturligt framgått
af vårt syskonlika förhållande och blifvit till vana oss
emellan, ty den hade börjat då vi voro barn. M-en
nu höjde Agnes helt plötsligt blicken och talade till
mig i en annan ton.
»Trotwood», sade hon, »det ar en sak jag ville
fråga dig om, och kanske kommer jag inte åter på
länge i tillfälle att göra det — någonting, som jag
inte tror jag kunde fråga någon annan om. Har du
märkt någon ^gradvis försiggående förändring hos
pappa ?»
Jag hade märkt den och ofta undrat, om äfven
hon gjort det. Det syntes visst på mig, ty genast slog
hon ned ögonen, och jag såg tårar i dem.
»Säg mig hvad det är», sade hon med låg röst.
»Jag tror — skall jag tala riktigt öppet, Agnes
— jag håller ju så mycket af honom?»
»Ja», sade hon.
»Jag tror inte han gagnar sig med den där
vanan, som tilltagit sedan jag först kom hit. Han är
ofta mycket nervös — eller kanske inbillar jag mig
det bara.» : t
»Det är inte inbillning», sade Agnes och skakade
på hufvudet.
»Hans hand darrar, han talar oredigt, och’
Ögonen se vilda ut. Jag har märkt det vid de där
tillfällena, och när han är sig mest olik, ber man
alltid att få tala med honom i affärer.»
»Genom Uriah», sade Agnes.
»Ja, och känslan af att inte duga till det, att inte
ha kunnat uppfatta saken eller att trots alla
bemödanden ha visat sitt tillstånd tyckes göra honom så
orolig, att det blir värre och värre de närmast
följande dagarna, och så blir han utpinad och affallen.
Blif inte ängslig, Agnes, men i denna sinnesstämning
såg jag honom senast i går afton lägga sitt hufvud
mot pulpeten och gråta som ett barn.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
