Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Steerforths hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
där en dag eller två. Du kommer att tycka om
min mor — hon är litet fåfäng och pratsjuk när det
gäller mig, men det får du förlåta henne -— och hon
kommer att tycka om dig.»
»Jag önskar jag vore så säker på det som du i
din vänlighet säger dig vara», svarade jag och log.
»Åh», sade Steerforth, »hvar och en som håller
af mig har ett anspråk på henne, som säkert
honoreras.»
»Då blir jag nog hennes gunstling», sade jag.
»Godt», sade Steerforth, »kom och försök. Nu
skola vi ett par timmar gå ut och beskåda stadens
sevärdheter — det är roligt att få visa dem för en
pojke som ßx så vaken som du, Copperfield — och
så fara vi till Highgate med diligensen.»
Jag kunde knappt tro, att detta var annat än en
dröm och att jag snart skulle, vakna i fyrtiofyran till
den ensliga boxen i kafferummet och till den
närgångne kyparen. Sedan jag skrifvit till min tant och
berättat henne om mitt lyckliga sammanträffande med
min beundrade gamle skolkamrat och om hans af mig
antagna inbjudning, foro vi ut i en hyrvagn och sågo
ett panorama jämte några andra märkvärdigheter och
gjorde en rond i muséet, där jag ej kunde undgå
att märka, hur mycket Steerforth visste i en mångfald1
af ämnen och hur föga affär han gjorde af sina
kunskaper.
»Du kommer att taga en utmärkt grad vid
universitetet, Steerforth», sade jag, »om du inte redan gjort
det. De få minsann skäl att vara stolta öfver dig.»
»Jag taga en grad!» utbrast Steerforth. »Nej,
det aktar jag mig allt för, min kära Bellis — har du
något emot, att jag kallar dig Bellis?»
»Nej, visst inte», sade jag.
»Det var hyggligt! Min kära Bellis», sade
Steerforth och skrattade, »jag har inte den allra minsta
önskan att utmärka mig på det sättet. Jag har redan
gjort tillräckligt för hvad jag åsyftat, och jag tycker
själf, att jag lär tung jnog att dragas med, sådan jag är.»
»Men rykte och anseende —» började jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
