Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXII. Gamla ställen och nytt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4io
Jag kunde, då jag afböjde äfven detta, inte låta
bli att rodna, ty hon hade nu vidrört min ömtåliga
punkt. Då miss Mowcher fann, att jag för tillfället
ej var hågad för några af de försköningsmedel hennes
talang omfattade, och att jag höll stånd mot
lockelserna i den lilla flaskan, som hon satte för ena
ögat i afsikt att ge ytterligare kraft åt sina försök
att öfvertala, bad honi, att jag skulle räcka henne*
handen då hon steg ned från sin upphöjda ställning.
På så sätt stödd, hoppade hon lätt och vigt ned,
från bordet och började att knyta hattbanden under
hakpåsen.
»Arfvodet», sade Steerforth, är ju — ?»
»Fem bob*)», svarade miss Mowcher, »och det
ar ett röfvarpris, min unge. Är jag inte flaxig, mr.
Copperfield ?»
Jag svarade artigt: »Långt därifrån». Men nog
tyckte jag ändå att hon var det, då hon likt en liten,
taskspelerska slängde half kronorna upp i luften,
infångade dem, släppte ned dem i fickan och gaf dem
ett slag så de klingade.
»Det är mitt kassaskåp», sade miss Mowcher, som
nu äter stod framför stolen och plockade ned i påsen
den blandade samling af små föremål, som hon tömt
ur den. »Har jag nu alla mina don? Det ser så
ut. Jag får inte likna Ned Beadwood, när de förde
honom till kyrkan för att viga honom vid någon,
som han säger, men glömde bruden hemma. Ha, ha, ha!
Han var allt en kanalje, den där Ned, men rolig
var han. " Nu vet jag, att jag kommer att krossa
era hjärtan, men jag måste lämna er. Uppkalla all
er själsstyrka och försök att bära er olycka. Farväl,
mr. Copperfield! Var rädd om er, Jockey från
Norfolk! Har jag inte pratat, så säg! Men det är ert
fel, era filurer. Jag förlåter er. ’Bob svor’ som|
engelsmannen sade i stället för ’bon soir’, då han
började lära sig franska, och tyckte att språket var
så likt engelskan. ’Bob svor’ mina små gossar!»
* Shilling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
