Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXII. Gamla ställen och nytt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4.6
henne sakta på axeln. »Gör inte det, min älskling I
Du skall inte gråta så där, min ros!»
»O, Ham», utbrast hon alltjämt häftigt gråtande,
»jag är inte på långt när sådan jag borde vara.
Jag känner mig visst inte alltid så tacksam i hjärtat,
som jag skulle.»
»Jo, det gör du visst det», sade Ham.
»Nej, nej, nej!» snyftade lilla Em’ly och skakade
på hufvudet. »Jag är inte på långt när så god och
snäll, som jag borde. Inte på långt, långt när!»
Och hon grät alltjämt, som om hennes hjärta
velat brista.
»Jag pröfvar din kärlek för hårdt, jag vet att
jag gör det!» snyftade hon. »Ofta är jag ovänlig
mot dig och visar mig ombytlig, när jag borde vara
helt annorlunda. Sådan är du aldrig mot mig.
Hvarför skall jag vara sådan, då jag inte borde tänka på
annat än att vara tacksam och göra dig lycklig?»
»Du gör mig alltid lycklig», sade Ham, »min egen
älskling. Jag är lycklig bara jag ser dig. Jag är
lycklig hela dagen, för jag tänker på dig.»
»Säg inte mera!» utbrast hon. »Det är för att
d u är så god, inte för att jag är det. O, kära Ham,
det hade varit lyckligare för dig, om du fäst dig vid
någon annan — vid någon mera stadgad och
värdig än jag, som alldeles gått upp i dig och inte varit
fåfäng och ombytlig som jag.»
»Stackars min lilla ömsinta flicka», sade Ham
sakta. »Martha har skakat upp henne, så att hon
är sig inte lik.»
»Snälla moster», snyftade Em’ly, »kom hit och
låt mig lägga mitt hufvud mot dig. Ack, moster,
jag är så ledsen i kväll! Jag är inte så god, som jag
borde vara, det vet jag, att jag inte är.»
Peggotty hade skyndat att ta plats i stolen
framför elden. Em’ly föll på knä, slog armarna om
hennes hals och blickade bedjande in i hennes ögon.
»Ack, moster, försök att hjälpa mig! Kära Ham,
du måste hjälpa mig du också! Mr. David, försök
äfven ni, för gamla tiders skull att hjälpa mig! Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
