Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. Jag får bekräftelse på mr. Dicks utsago, och jag väljer ett yrke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nej, det vill jag visst inte säga, min gosse»,
svarade han, »men jag vill säga, att de handläggas
och afgöras &;f samma personer där nere i Doctor’s
Commons. Ena dagen går du dit och finner dem
krångla sig igenom hälften af sjötermerna i Youngs
lexikon med anledning af att Nancy stött på Sarah
Jane eller att mr. Peggotty och Yarmouths båtkarlar
gifvit sig ut i storm med ankare och linor till
Indie-fararen Nelson, som råkat i sjönöd, och en annan dag
går du dit och finner dem fördjupade i rannsakningen
af hvad som talar för friande eller fällande af en präst,
som anklagats för tjänstefel. Och du finner domaren
i sjömålet som advokat i det prästerliga målet eller
tvärtom. De likna skådespelare. Än är mannen
domare, än är han icke domare, än är han ett, än
ett annat och så ett tredje, det växlar oupphörligt;
men nog är det alltid ett litet roligt och inbringande
societetsspektakel, uppfördt inför en synnerligt väld
åskådar krets.»
»Men en advokat och en proctor är väl inte samma
sak?» frågade jag litet förbryllad.
»Nej», svarade Steerforth, »advokaterna äro civila
jurister — män, som tagit doktorsgraden vid
universitetet — och däri ligger första anledningen till att
jag har litet reda på saken. Proctorerna anväxidla
advokater. Båda få de mycket vackra honorar och
ha inte alls otrefligt tillsammans. På det hela taget
råder jaig dig, David, att inte opponera dig mot Doctors
Commons. Jag skall säga dig, att där berömma de
sig af att vara mycket förnäma.»
Jag fäste mig inte mycket vid Steerforths lätta
sätt att behandla ämnet, utan betraktade det med
hänsyn till det allvar och den ålderdomlighet, som
förbundo sig med »en gammal undangömd vrå nära
St. Pauls kyrkogård», och jag kände mig alls icke
ohågad för min tants förslag, som hon underställde
mitt fria afgörande. Hon tvekade icke att säga mig,
att hon kommit på denna tanke vid ett besök hon
nyligen aflagt hos sin egen proctor i Doctor’s Com-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
