Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. Goda och onda änglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4D9
för att jag trodde det precis, men min
konversationsförmåga var uttömd,
»Så förargligt!» sade han eftertänksamt. »Stället
där jag tagit in, ett slags privathotell eller pensionat,
master Copperfield, beläget vid New River Head, är
stängdt för två timmar sedan.»
»Det var ledsamt», svarade jag. »Här finns inte
mer än en säng, och jag —»
»Tala inte om sängar, master Copperfield!»
inföll han alldeles hänryckt och drog upp ena benet.
»Men skulle ni ha någonting emot, om jag lade
mig här framför elden ?»
»Stannar ni här», sade jag, »så var god och
begagna min säng, och jag lägger mig framför elden.»
Hans sätt att afböja detta anbud var nästan så
gällt i sin ytterliga förvåning och ödmjukhet, att det
kunnat tränga till mrs. Crupp, som då antagligen sof
i en aflägsen kammare, belägen i jämnhöjd med det
lägsta vattenståndet, där hon vyssjades till ro af
knäppningarna från en oefterrättlig klocka, hvilken hon,
alltid åberopade, när vi hade några meningsstrider
med afseende på punktlighet, och som alltid befanns
gå tre kvarts timme för sent, fastän den på morgonen
blifvit ställd efter de säkraste ur. Som inga af de
skäl, jag i min förvirring kunde andraga, hade minsta
förmåga att öfvervinna hans anspråkslöshet och få
honom att begagna mitt sofrum, nödgades jag ordna
så godt jag kunde för honom i närheten af brasan.
Soffsitsen — som var alldeles för kort för hans
skrangliga figur — soffkuddarna, en filt, bordduken och en
ren frukostduk jämte en öfverrock fingo tjäna som
säng och täcke, och för det var han mera än tacksam.
Efter att ha lånat honom en nattmössa, som han
genast satte på sig och i hvilken han såg så afskyvärd]
ut, att jag aldrig begagnat den sedan, lämnade jag
honom åt hvilan.
Den natten glömjmer jag aldrig. Jag glömmer
aldrig hur jag vände och kastade mig, hur jag
plågade mig med att tänka på Agnes och det där
åbä-ket, hur jag funderade på hvad jag skulle kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
