- Project Runeberg -  David Copperfield /
510

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVIII. Mr. Micawbers stridshandske

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5io

fulla ja:ndel af af skedsbugningen och därvid visat sig
mycket nedlåtande.

»Det är med punschen», sade mr. Micawber och
smakade på den, »som med tid och flod, den väntar
inte på någion. Ah! Nu är den som allra ypperligast.
Min älskling, vill du säga mig din tanke om den?»

Mrs. Micawber förklarade den alldeles utmärkt.

»I så fall», sade mr. Micawbery »och om min
vän Copperfield tillåter mig att ta mig denna
sällskapliga frihet, dricker jag för de dagar, då min
vän Copperfield och jag voro yngre och sida vid
sida kämpade oss fram i världen. Jag skulle kunna
på mig och Copperfield använda samma ord, som
vi fordom sjungit tillsammans.

’Vi skalat öfver kullarna, vi tvä,
Och fagra lukt ört er vi plockat.’

ty det ha vi i figurlig mening gjort åtskilliga gånger.
Jag vet inte riktigt», tillade mr. Micawber med den
gamla rullningen på rösten och ett obeskrifligt uttryck
af att säga någonting gentilt, »hvad luktörer är för
något, mien jag är fullt öfvertygad om|, att Copperfield
och jäg skulle ha plockat dem, om det varit görligt.»

Mr. Micawber tog sig nu en klunk af punschen.
Och alla följde vi hans exempel, Traddles påtagligen
försjunken i grubblerier öfver i hvilken fjärrliggande
tid mr. Micawber och jag kunnat vara kamrater i
kampen mot världen.

»Hm!» sade mr. Micawber och klarade strupen.
— Han hade börjat bli mycket varm af punschen
och brasan. — »Min söta vän, skall det inte vara
ett glas till?»

Mrs. Micawber svarade, att då måste det vara
mycket litet, men det kunde vi inte tillåta, utan det
blef ett belt glas.

»Som vi alla här äro förtroliga vänner, mr.
Copperfield», sade mrs. Micawber och läppjade på
punschen, »ty mr. Traddles anser jag som en medlem
af vår familj, skulle jag vilja höra er mening om
mr. Micawbers utsikter. För se, spannmål», sade mrs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free