Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIX. Jag besöker åter Steerforth i hans hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53°
ser på mig utan att ha en outrannsaklig lögn i ögonen ?
Om ni är redlig och trofast, ber jag er inte förråda
er vän. Jag ber er bara säga mig, om det är vrede
eller hat eller stolthet eller oro eller något förryckt
infall eller kärlek eller hvad det är, som behärskar
honom nu?»
»Miss Dartle», svarade jag», hur skall jag uttrycka
mig för att förmå er att tro, att jag inte vet„ att
Steerforth blifvit sig på något sätt olik sedan den
gången, då jag först följde med honom hit? Jag
vet inte i hvad afseende det skulle vara, och är fullt
öfvertygad om att det ingenting är. Jag begriper
inte ens, hvad ni menar.»
Hon fortfor att fixera mig med blicken, och det
började rycka och pulsera i det hemska ärret på ett
sätt, som förde tanken på verklig smärta. Ena
munvinkeln höjde sig som af förakt, eller af ömkan för
ett föraktligt föremål. Hastigt dolde hon den med
handen — denna hand, som var så tunn och fin,
att då jag sett henne hålla upp den mot elden för
att skydda ansiktet, hade jag i tankarna jämfört den
med fint porslin — och så sade hon hastigt, vildt,
passioneradt: »Jag besvär er att tiga med detta!»
— ej ett ord mera.
Mrs. Steerforth var öfverlycklig att ha sin son
hos sig, och vid detta tillfälle var Steerforth
(alldeles ovanligt vördnadsfull och uppmärksam mot
henne. Det intresserade mig mycket att se dem
tillsammans, inte bara för att de höllo så mycket af
hvarandra, utan äfven på grund af den stora
likheten de|m emellan och det sätt, hvarpå det hos
honom högdragna och häftiga, hos henne till följd
af ålder och kön dämpats till graciös värdighet. Mer
än en gång kom jag att tänka på, att det var lyckligt
att ingen allvarlig anledning till misshällighet uppstått
dem emellan, ty två sådana naturer eller, rättare
sagdt, två sådana nyanser af samma natur hade varit
svårare att försona än de största motsatser i världen].
Den idén hade ej sitt ursprung i mitt eget hufvud,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
