- Project Runeberg -  David Copperfield /
532

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIX. Jag besöker åter Steerforth i hans hem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

532

»Det är jag säker på», svarade hon med ovanlig
innerlighet. »Finns det något jag är säker på, så
är det på det.»

Mrs. Steerforth ångrade visst, att hon blifvit litet
förargad, ty kort därefter sade hon i den vänligaste
ton:

»Nå, min snälla Rosa, vi ha inte än fått höra hvad
det var, ni önskade få veta?»

»Hvad det var, jag önskade få veta?» upprepade
hon med retsam köld. »Jo, det var bara huruvida
personer, som äro hvarandra lika till sin moraliska
läggning — är det så det heter?»

»Det uttrycket är så godt som något annat», sade
Steerforth.

»Tack för upplysningen! Jag skulle vilja veta
huruvida människor, som äro hvarandra lika till sin
moraliska läggning, löpa större fara än sins emellan
olika beskaffade naturer att bli oense på fullt allvar,
i händelse någon allvarlig tvistefråga uppstår dem
emellan ?»

»Det skulle jag vilja svara ja på», sade Steerforth.

»Skulle ni det?» sade hon. »Det var
märkvärdigt! Antag då till exempel — ty när det är ett
blott antagande, kan man ju förutsätta hvad som
helst — antag, att ni och er mor råkade i någon
allvarsam strid.»

»Min bästa Rosa», inföll mrs. Steerforth med ett
godmodigt skratt, »försök att hitta på något annat
exempel. James och jag känna alltför väl våra
inbördes plikter, att någonting sådant skulle vara
möjligt.»

»Ja, det är ju sant», sade miss Dartle och
nickade betänksamt på hufvudet. »Den omständigheten
skulle förebygga det? Ja, naturligtvis. Nu är
jag riktigt glad, att jag satt det i fråga, ty det känns
så godt att veta, att er ömsesidiga pliktkänsla gör
saken omöjlig. Tack, tack så mycket !»

Ännu en omständighet, som stod i sammanhang
med miss Dartle, får icke förbigås, ty jag fick
anledning att minnas den längre fram, då det förflutna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free