Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXX. En förlust - XXXI. En större förlust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546
håller han sig nog kvar öfver floden och! går ut
med nästa ebb.»
Vi stannade kvar däruppe och vakade länge, i
timtal. Jag vågar inte uttala mig om det
hemlighetsfulla inflytande min närvaro öfvade på honom då
han var i detta tillstånd, men då han till slut föll
i len "matt yrsel, $x det säkert, att häri mumlade
någonting om att nu körde han till skolan med mig.
»Nu kommer han till sans», sade Peggotty.
Mr. Peggotty vidrörde mig i detsamma och
hviskade med vördnadsfull bäfvan: »Nu går det
hastigt ut!»
»Älskade Barkis!» sade Peggotty.
»C. P. Barkis», utstötte han svagt. »Någon bättre
kvinna finns det inte!»
»Se här ha vi master Davy!» sade Peggotty, ty
nu öppnade hän ögonen.
Jag skulle just fråga, om han käride igen mig,
dä han försökte att räcka ut armen och sade till
mig fullt tydligt och med ett godt leende:
»Nog vill Barkis.»
Och som det’ var lågvatten, gick hän ut med ebben.
KAP. XXXI.
En större förlust.
Jäg hade inte svårt för att på Peggottys
uppmaning besluta mig för att stanna kvar, tills den
stackars formannens kvarlefvor gjort sin sista färd till
Blunderstone. Hon hade för länge sedan af egna
besparingar inköpt ett litet stycke jord på vår gamla
kyrkogård, nära den plats där henines »söta flicka»,
som hon alltid kallade min mor, låg begrafven. Och
där skulle de hvila. " , ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
