Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXI. En större förlust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SS2
»Inte just precist», anmärkte Peggotty.
»Nej, inte ser jag så ut», sade mr. Peggotty och
skrattade, »men kanske bär jag mig så åt. Det gör
just |detsamma, men nu skall jag tala om något för er.
När jag går (och ser mig omkring öfverallt i vår
Em’lys vackra hus, sa jäj sa vill jag vara gormad,
mera kan jag inte säga», utbrast mr. Peggotty med
plötslig ifver, »om jag inte tycker, att hvarenda liten
småsak där är hon själf. Jag tar i dem, och jag
lägger dem ifrån mig, och jag handskas med dem så
varligt som vore de Em’ly. På samma sätt är det med
hennes små hattar och öfriga krafs. Jag skulle inte
för allt i världen vilja se dem illa åtgångna med
afsikt. Jaha, här ser ni en barnunge under formen
af en väldig sjöbjörn», sade mr. Peggotty och lättade
sitt hjärta med ett dånande skratt.
Både Peggotty och jag skrattade, fastän inte så
högljudt.
»Jag skall säga er», sade mr. Peggotty helt
förtjust sedan han fortfarit med att gnida sig på benen,
»att det där kommer sig nog af att jag lekt så mycket
med henne, och a!tt vi då låtsat att vi varit turkar
och fransmän och hajar och alla möjliga slags
utlänningar — ja, bevars väl — och lejon och
hval-fiskar och jag vet inte allt hvad, när hon nätt och
jämnt räckte mig till knäna. Hvad det där ljuset
beträffar», sade mr. Peggotty och pekade på det, »vet
jag mycket väl, att jag, sedan hon gift sig och flyttat
härifrån, kommer att ställa det i fönstret alldeles som
nu. Jag vet mycket väl, att när jag är här om
kvällarna — och hvar skulle jag väl annars vara, om
jag blef aldrig så rik! — och hon inte är här, och
jag inte äir där, så ställer jag ljuset i fönstret och sätter
mig framför brasan och låss att jag väntar henne på
samma sätt som nu. Jaha, här ser ni en barnunge»^
sade mr. Peggotty med ännu ett gapskratt, »en
barnunge under formen af en sjöbjörn. Då jag i denna
stund ser på ljuset och1 hur det flammar, tänker jag:
’Hon ser det! Em’ly kommer!’ Jaha en barnunge,,
som ser ut som en sjöbjörn! Men rätt här han i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
