Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXV. Förstämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
för aflägsen framtid. Denna kärlek liar god tid att
växa till sig.»
Det där var ju inte några särdeles lugnandej
ord för en hänryckt älskare, men det gladde mig,
att mjin tant blifvit invigd i förtroendet, och jag kom
nu att tänka på att hon måste vara trött. Jag tackade
henne därför varmt för detta nya bevis på hennes
tillgifvenhet och för all hennes godhet mot mig, och
lefter ett ömt god natt förflyttade hon sig och sin
nattmössa in i mitt sofrum.
Hur olycklig kände jag mig inte, då jag gick till
hvila ! Hur kretsade ej mina tånkar kring det
förhållandet, att jag nu var fattig i mr. Spenlows ögon, att
jag icke var hvad jag trott mig vara då jag friade till
Dora, att det nu var en af ridderligheten förestafvad
nödvändighet att meddela Dora, hur jag hade det
ställdt i världsligt afseende och befria henne från
förlofningen, om hon så ville! Vidare funderade jag på<,
hur jag skulle kunna lefva under den återstående delen
af lärotiden, då jag ingenting förtjänade, hur jag
iskulle kunna hjälpa min tant, och äfven här såg jag
ingen dager. Jag tänkte på, hur det skulle kännas
att inte ha en slant i fickan och gå i nött röck, att
inte kunna ge Dora några små presenter, inte få rida
på ädla springare, inte kunna visa mig till min
fördel på något sätt. Hur lumpet och själfviskt det än var
att till den grad sysselsätta sig med min egen olycka,
och hur mycket medvetandet därom än marterade mig,
kunde jag inte låta bli det, ty jag var ju så betagen
i Dora. Jag visste, att det .var uselt af mig att inte
tänka mera på min tant och mindre på mig själf
men själfviskheten stod härvidlag i oupplösligt
sammanhang med Dora, och Dora kunde jag inte låta stå
tillbaka för någon dödlig. Hur obeskrifligt olycklig
var jag inte den natten!
Hvad sömnen beträffar, drömde jag om fattigdom
.under alla möjliga former, men jag tycktes drömma
utan att ha genomgått insomnandets förberedande
ceremoni. Än var jag klädd i trasor och bjöd ,ut
tändstickor till Dora, sex buntar för en half penny;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
