- Project Runeberg -  David Copperfield /
652

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXVI. Hänförelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

652

uppmärksamhet mellan de båda papperen. Men då
han fanjn, att detta både förvirrade och tröttade
honom, och då han hade originalet tydligt för ögonen
att gå efter, satt han snart stilla och arbetade ordentligt
och affärsmässigt med renskrifningen, uppskjutande
memorialet till ett lämpligare tillfälle. Med ett ord,
fastän vi nog lagade så att han icke fick öfveraiv
stränga sig, och fastän han inte börjat i början på
veckan, hade han följande lördag förtjänat tio
shilling och sex pence. Så länge jag lefver skall jag
inte glëirima hur han gick omkring i bodarna i
grannskapet för att växla sin skatt i sexpencemynt, ej heller
hur han sedan ordnade dessa på en bricka i form af
ett hjärta, hvilket han med de tårade ögonen
strålande af stolthet kom och bjöd min tant. Det var Som
om han stått under inflytandet af en välgörande
förtrollning från den stund han fått en nyttig sysselsättning;
och om det den lördagsaftonen fanns en lycklig
människa i världen, var det den tacksamma varelse, som
ansåg min tant för den underbaraste kvinna på jorden!
och mig iör den underbaraste af alla unga män.

»Nu blir det inte tal om att svälta, Trotwood»,
sade mr. Dick och tryckte min hand i en vrå af
rummet. »Jag skall försörja henne, hurra!» och han
skakade sina tio utbredda fingrar i luften som om
de varit tio bankinstitut.

Jag vet inte hvem som blef gladast öfver det,
Traddles eller jag. »Vet du», sade Traddles plötsligt,
i det han tog upp ett bref ur fickan och räckte det till
mig, »det kom mig alldeles att glömma mr. Micawber!»

Brefvet — mr. Micawber försummade aldrig något
tänkbart tillfälle att skrifva ett bref — var
adresseradt till mig. »Torde godhetsfullt framlämnas af
T. Traddles, Esquire, af Inner Temple». Det lydde
som följer:

»Min bästa Copperfield!

Ni torde inte vara alldeles oberedd på den
underrättelse jag har att meddela er, nämligen att
någonting har yppat sig. Jag har kanske vid något före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0654.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free