- Project Runeberg -  David Copperfield /
680

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXVIII. Ett kompaniskap upplöses

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282

sätt i stället för det han funnit så motbjudande, »hade
redan det fördöljande, hvartill jag är nog olycklig
att ha förledt miss Spenlow, tagit sin början. Sedan
min ställning förändrades, har jag spänt hvarje nerv,
anlitat alla mina krafter för att förbättra den. Och
jag skall säkert lyckas med tiden. Vill ni ge mig tid
— hur lång tid som helst ? Vi äro båda så unga —»

»Ja, det har ni rätt i»,, inföll mr. Spenlow och
nickade på hufvudet många gånger, i det han
rynkade pannan, »ni äro båda mycket unga. Det är
dårskaper alltsamjmans. Men låt det nu taga slut
med dårskaperna. Tag med er de där brefven och
kasta dem på elden. Gif mig miss Spenlows bref,
så skall jag kasta dem på elden, och ehuru vårt
umgänge hädanefter måste inskränka sig till
Commons, så komma vi öfverens om att ej mera tala
om det förflutna. Se så, mr. Copperfield, ni är inte
utan förstånd, och detta är härvidlag det enda
förståndiga.»

Nej, se det kunde jag då på inga villkor vara med
om. Jag had om ursäkt, men det fanns någonting
som var mera värdt att beakta än förståndet.
Kärleken stod öfver all världslig hänsyn, och jag
älskade Dora till afguderi, och Dora älskade mig. Det
sade jag inte precis, jag mildrade uttrycken så
mycket som möjligt, men jag antydde det, och jag stod
fast därvid. Jag tror just inte att jag gjorde mig
löjlig, men jag vek ej från min öfvertygelse.

»Godt, mr. Copperfield», sade mr. Spenlow. »I
så fall måste jag pröfva mitt inflytande på min dotter.»

Miss Murdstone gaf genom ett expressivt ljud,
ett långt andedrag, som hvarken var en suck eller
en klagan men liknade bådadera, till känna, att
enligt hennes åsikt borde han ha gjort detta genast.

»Jag måste», sade mr. Spenlow, stärkt af detta
stöd, »pröfva mitt inflytande på min dotter. Vägrar
ni, mr. Copperfield, att taga dessa bref?» Jag hade
nämligen lagt dem på bordet.

Ja, jag sade honom, att jag hoppades han ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0682.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free