Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XL. Vandraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7J9
mixtur», som hon kallade den„ stå orörd kvar på
spishyllan. Hon kom till dörren, nästan än mera
kärleksfull i sitt sätt än vanligt, då jag knackade,
på för att underrätta henne om min upptäckt, men hon
tsade bara: »Jag har inte lust att dricka den i kväll,
Trot», skakade på hufvudet och gick in igen.
H|on läste följande morgon mitt bref till de båda
gamla damerna och gillade det. Jag lade det på posten
och kunde ej göra mera vid saken än vänta på svar.
Jag gick fortfarande i denna väntan, då jag en snöig
afton lämnade doktorns och styrde kosan hemåt.
(Det hade varit en bister dag, och en skarp
nordost hade blåst rätt länge. Vinden hade aftagit mot
aftonen, och så hade det börjat snöa. Snön föll
tungt och jämnt, det minns jag, i stora flingor. Ljudet
af hjul och steg var så dämpadt, som om gatorna varit
beströdda med ett tjockt lager af fjäder.
Kortaste vägen hem, som jag naturligtvis valde
en afton som denna, gick genom St. Martins gränd.
Den kyrka, som ger gränden sitt namn, hade på den
tiden icke ett så fritt läge som nu; det fanns ingen
öppen plan framför den, och gränden slingrade sig
ned till Strand. Då jag gick förbi trappan till
kyrkporten, såg jag vid hörnet ett kvinnoansikte.
Kvinnan gaf mig en blick, gick tvärt öfver den smala
gränden och försvann. Jag hade sett det där ansiktet
förr — hvar visste jag inte, men jag kände igen det.
Det knöt sig någon idéförbindelse därvid, som
genast kom mitt hjärta att klappa; men jag hade haft
annat i tankarna, då jag fick se det, och jag var
förvirrad.
På de till kyrkan ledande trappstegen syntes en
mans lutande gestalt. Han hade i den rena snön ställt
ifrån sig en börda för att ordna den. Jag såg det
där kvinnoansiktet och honom samtidigt, och jag tror
inte, att min öfverraskning kommit mig att stanna;
i alla händelser steg han upp, då jag gick vidare, och
han närmade sig mig. Jag stod ansikte mot ansikte
med mr. Peggotty.
Då kom jag ihåg hvem kvinnan var. Del var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
