Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XL. Vandraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
722
dotter. Han gaf mig de papper som behöfdes, för
att jag skulle komma fram — jag vet inte riktigt
hur de kallas — och han erbjöd mig till och med
pengar, men jag tackade och sade, att sådana
behöfde jag inte. Jag tackade honom så hjärtligt för
allt hvad han gjort för mig. ’Jag har skrifvit i
förväg om er’, sade han till mig, ’och jag skall tala till
många, som fara den vägen och många, som bo långt
härifrån, ska känna igen er, när ni kommer vandrande
ensam.’ Jag sade honom så godt jag kunde, hur
tacksam jag var, och så gick jag min väg genom
Frankrike.»
»Ensam och till fots?» sade jag.
»För det mesta ensam», svarade han, »ibland for
jag på kärror med folk, som skulle till torget, ibland
i bakskjuts i tomma vagnar. Många mil vandrade
jag fram på dagen, ofta i sällskap med någon fattig
soldat, som skulle gå och hälsa på hos sina vänner.
Inte kunde jag tala till honom, inte heller han till mig»,
sade mr. Peggotty, »men vi hade ändå godt sällskap
af hvarandra på de dammiga vägarna.»
Det kunde jag höra på hans vänliga ton nu.
»Så fort jag kom till en stad», fortfor han, »tog
jag reda på värdshuset och väntade ute på gården
tills någon kom, som förstod engelska;, och nästan
alltid var det någon som gjorde det. Då berättade
jag, att jag var ute och sökte min systerdotter, och
de talade om för mig hvad det var för herrskaper,
som voro i huset, och jag stod och tittade efter, om
någon som var lik henne gick in eller ut. Men då
jag inte såg till Em’ly, gick jag vidare. Så småningom
märkte jag, då jag kom till någon ny by, att de kände
till mig bland de fattiga. De bådo mig ta plats vid
stugudörrarna, bjödo mig både mat och dryck och
anvisade mig hvar jag kunde få sofva. Och kvinnor,
som haft döttrar vid Em’lys ålder, ha ofta stått och
väntat på mig vid vår Frälsares kors utanför byn
för att göra mig liknande tjänster. Somliga hade
haft döttrar som dött. Gud allena vet, hur goda
de mödrarna varit mot mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
