Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLI. Doras fastrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
små klara, runda, tindrande ögon, lika fågelögon. I
det hela påminde de mycket om fåglar. De hade
nämligen någonting tvärt, lifligt, oförmodadt i sina
rörelser och ett kort, prydligt sätt att putsa sig, som
förde tanken på kanariefåglar.
Som jag sagt, tog miss Lavinia nu till orda.
»Ni anhåller om min syster Clarissas och min
till-låtelse, mr. Copperfield, att få umgås här i egenskap
af vår brorsdotters erkände friare.»
»Om vår bror Francis», utbrast miss Clarissa igen,
om man kan använda ordet utbrista om någonting
så lugnt, »önskade omgifva sig med en oförmedlad
Doctors’ Commons-atmosfär, hvad rättighet eller
önskan hade väl vi att sätta oss däremot? För visso
ingen. Det har alltid varit fjärran från oss att vilja
tvinga oss på någon människa. Men hvarför inte
säga ifrån? Vår bror Francis och hans hustru fingo
alltför gärna ha sitt umgänge för sig. Min syster
Lavinia och jag kunna också mycket väl ha vårt för
oss. Jag hoppas vi inte haft svårt att välja det.»
Som dessa ord tycktes ställda till både Traddles
och mig, mumlade både Traddles och jag några ord
till svar. Hvad Traddles sade, hördes inte alls. Jag
anmärkte visst, att det var i hög grad hedrande för
alla parterna, och hvad jag menade med det, har
jag inte en aning om.
»Syster Lavinia», sade miss Clarissa sedan hon
på detta sätt lättat sitt sinne, »nu kan du fortsätta
min vän.»
Miss Lavinia fortsatte.
»Mr. Copperfield», sade hon, »min syster Clarissa
och jag ha med den allra största omsorg öfvervägt
detta bref, och vi ha inte sysselsatt oss med det utan
att till sist visa det för vår brorsdotter och afhandla
innehållet med henne. Vi betvifla ingalunda, att ni
anser er tycka särdeles mycket om henne.»
»Anser, säger ni, madame!» inföll jag alldeles
hänryckt. »O!»
Men då nu miss Clarissa gaf mig en liten skärp
47. — Dickens, David Copperfield.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
