- Project Runeberg -  David Copperfield /
762

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLII. Ofog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7Ö2 ’ . ’ ’ ’

De misstankar ja g hyst torde ha varit en följd af
detta fel.»

»Jaså, ni har hyst misstankar, Wickfield», sade
doktorn utan att lyfta på hufvudet, »ni har hyst
misstankar ?»

»Tala ut, kompanjon!» sade Uriah’.

»Ja, nog gjorde jag det en tid», sade mr.
Wickfield, »och Gud förlåte mig, trodde jag inte, att
ni gjorde så med.»

»Nej, nej, nej!» ropade doktorn i en ton af den;
mest rörande sorg.

»Det var en tid», sade mr. Wickfield, »då jag
trodde, att ni ville skicka mr. Maldon utomlands för
att de två skulle komma ifrån hvarandra.»

»Nej, nej nej!» upprepade doktorn. »Jag ville
bara bereda Annie glädje genom att draga försorg
om hennes forne lekkamrat. Jag åsyftade ingenting
annat.»

»Jag märkte det sedan», sade mr. Wickfield. »Jag
kunde inte betvifla det, när ni sade mig det. Men
jag tänkte — nu besvär jag er att minnas den trånga
uppfattning, som varit min skötesynd — att i ett fall,
där skillnaden i ålder var så stor —»

»Just så skall saken framställas, det förstår ni väl,
master Copperfield!» anmärkte Uriah med ett
inställ-samt och förolämpande medlidande.

»— kunde möjligen den unga, intagande damen’,
trots sin verkliga högaktning för er, blifvit påverkad
af världsliga bevekelsegrunder vid äktenskapets
ingående. Jag tog icke i beräkning alla de känslor
och omständigheter, som här kunnat samverka till
det goda. Kom för Guds skull ihåg det !»

»Så välvilligt han formulerar det!» sade Uriah och
nickade på hufvudet.

»Jag observerade henne alltid från en enda
synpunkt», sade mr. Wickfield, »men vid allt som är
er kärt besvär jag er, gamle vän, att besinna hvilken
den var. Jag nödgas ju erkänna, efter jag ej kan
undvika det —»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free