Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLII. Ofog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
764
Åter voro vi tysta och förblefvo det tills
doktorn reste sig upp och gick ett par gånger fram och
åter i rummet. Inom kort kom han tillbaka till sin stol,
och stödd med handen emot dess ryggstöd och
emellanåt förande näsduken till ögonen med en enkel
öppenhet, som i min tanke hedrade honom mer än
någon förställning, sade han:
»Jag har varit mycket klandervärd. Jag tror, att
jag varit mycket klandervärd. Jag har utsatt den,
som jag håller så kär, för frestelser och förtal —
förtal kallar jag det, äfven om det stannat i någons
innersta tanke — och’ om inte jag varit, kunde hon!
aldrig ha blifvit föremål för något sådant.»
Uriah Heep snörflade till, förmodligen i afsikt att
uttrycka deltagande.
»Om inte jag varit», sade doktorn, »kunde Annie
aldrig ha blifvit utsatt för något sådant. Mina herrar,,
jag är gammal nu, och i afton kännes det, som om
jag inte hade mycket att lefva för. Men med mitt
lif borgar jag för den älskade varelses trohet och’
heder, som varit föremål för detta samtal.»
Jag tror icke, att någon ridderskapets blomma,
icke att konstnärens skönaste och1 mest romantiska
skapelse, om han fått lif och stigit ned* från ramen,
kunnat säga detta med en mera gripande och
rörande värdighet än den fula gamla doktorn gjorde.
»Däremot fvill jag inte förneka», fortfor han,
»tvärtom torde jag i viss mån nödgas medgifva, att
jag ovetande lockat denna dam till ett olyckligt
äktenskap. Jag är själf alls inte van att göra
iakttagelser, och jag kan väl inte undgå att tro, att då
flera personer af olika ålder och ställning gjort
iakttagelser, som alla syfta åt samma håll, ha de sett
bättre än jag.»
Jag hade, som jag på annat ställe nämnt, ofta
beundrat hans innerligt goda sätt mot sin unga maka,
men den aktningsfulla ömhet han vid detta tillfälle lade
i dagen, det nästan vördnadsfulla nit, hvarmed han
afvisade äfven det obetydligaste tvifvel på hennes
fläckfria sinne, höjde honom i mina ögon obeskrifligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
