- Project Runeberg -  David Copperfield /
775

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLIII. Ännu en återblick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

775

föga längre än en sommardag, en vinterafton. Än
vandrar jag fram med Dora öfver allmänningen, som
står i full blomning och liknar ett fält af glänsande
guld; än ligger den osedda ljungen i högar och
knippen under ett lager af snö. I ett andetag synes floden,
som flyter fram där vi gå om söndagarna, gnistra
i sommarsolen, krusas af vintervinden eller hejdas
af drifisens block. Så fort flöt ännu ingen flod mot
hafvet, som den floden glänser, förmörkas och rullar
bort.

Ej ett grand förändras i de båda små fågellika
damernas hus. Klockan pickar öfver eldstaden,
barometern hänger i hallen. Hvarken klockan eller
barometern visar någonsin rätt, men vi tro hängifvet på
båda.

Jag har uppnått den af lagen bestämda
myndighetsåldern. Jag har fyllt tjuguett år. Men det är
ett slags värdighet, som kommer af sig själf. Låt
mig tänka efter hvad jag uträttat. r

Jag har tämt det vilda stenografiska mysteriet.
Jag förtjänar ganska ansenligt på det. Jag står högt
i rop för min skicklighet i allt som tillhör den konsten
och är en af de elfva, som referera
parlamentsdebatterna för en morgontidning. Natt för natt
nedskrifver jag förutsägelser, som aldrig slå in, löften,
som aldrig uppfyllas, förklaringar, som endast afse
att fördunkla. Jag vadar i ord — Britannia, den
olyckliga kvinnan, har jag alltid för mig som en uppsatt
fågel, tätt späckad med byråkratiska skrifpennor och
omsnurrad med slentrianens röda bindgarn. Jag är
tillräckligt hemmastadd bakom kulisserna att känna
det politiska lifvets värde. Därvidlag är jag en
otrogen, som väl aldrig lär bli omvänd.

Min kära gamla vän Traddles har försökt sig på
samma bana, men den var inte i Traddles’ genre.
Han tar sin motgång helt gladt och frågar mig,
om jag inte kommer ihåg, att han alltid varit
långsam och trög. Han har tillfällig sysselsättning i samma
tidning som jag — sätter upp fakta och torra ämnen,
som sedan utvecklas och förskonas af män med lif-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free