Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLV. Mr. Dick uppfyller min tants förutsägelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8i3
visar hur rätt jag hade. Jag sade till Annie, då
doktor Strong aflagt ett mycket smickrande besök
hos mig och gjort henne till föremål för en
kärleksförklaring och ett frieri: ’Mitt barn’, sade jag,
’enligt mitt förmenande är det inte tu tal om att ej
doktor Strong kommer att "betrygga din framtid och
göra vida mer än han utfäster sig till/»
Nu ringde det i klockan, och vi hörde de båda
främmande herrarnes steg, då de aflägsnade sig.
»Nu är det säkert färdigt», sade den gamla soldaten,
efter att ha lyssnat därtill. »Den goda varelsen har
undertecknat det och satt sitt sigill på det, och nu
har han lugn i sitt sinne. Och det kan han
förtjäna ! O, hvilket hjärta! Annie^ min söta vän, jag
går in i skrifrummet med min tidning, ty jag riktigt
vantrifs utan nyheterna. Miss Trotwood, David, kom
för all del in och hälsa på doktorn.»
jag märkte, att mr. Dick ’stod inne i det halfmörka
rummet och fällde ihop sin knif, då vi följde henne
till doktorns skrifrum, och att min tant gned sig
på näsan som en mild afledare för sin förtrytelse|
öfver vår militäriska vän, men hvem som först kom
in i skrifrummet, eller hur mrs. Markleham i
blinken sjönk ned i sin bekväma stol, eller hur min tant
och jag kommo att stå bredvid hvarandra nära dörren
— så vida hon inte hade skarpare ögon än jag och
höll mig tillbaka — har jag glömt, om jag någonsin,
vetat det. Men det vet jag, att vi sågo doktorn innan
han såg oss, där han satt vid sitt bord, omgifven af
sina kära folianter och lugnt stödjande hufvudet mot
handen. Att vi i samma ögonblick sågo mrs. Strong
sväfva in, blek och darrande. Att hon var stödd
vid mr. Dicks arm. Att han lade sin andra hand på
doktorns arm och kom doktorn att se upp med ett
frånvarande uttryck. Att då doktorn lyfte på
hufvudet, sjönk hans hustru på knä vid hans fötter;^
lyfte bedjande upp sina händer och fäste på honom
denna minnesvärda blick, som jag aldrig skall
förgäta. Att mrs. Markleham, då hon fick se detta,
släppte tidningen och satt och stirrade, mera lik gallion-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
