Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLIX. Jag drages in i mystiska förhållanden - L. Mr. Peggottys dröm går i uppfyllelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
884
svinna. Jag begär då intet annat än att bli jordad i
den för alla tillgängliga fristad, där
’Enhvar uti sin cell för alltid lagd,
De sofva, våra råa gamla fäder.*
— med den enkla inskriften:
Wilkins Micawber.»
KAP. L.
Mr. Peggottys dröm går i uppfyllelse.
(Några månader hade nu förflutit efter vårt
samtal med Martha vid flodstranden. Jag hade inte sett
henne sedan, men hon hade åtskilliga gånger
meddelat sig med mr. Peggotty. Hennes nitiska
bemödanden hade ej ledt till någonting, och af hvad han
sagt mig kunde jag icke finna, att man ännu fått den
allra minsta ledtråd till Emilys öde. Jag erkänner, att
jag började misströsta om hennes återfinnande, och
att jag så småningom blifvit allt mer och mer fast i
den tron att hon var död.
Men hans |öfvertygelse ändrades icke. Så vidt
jag vet och jag tror att hans redliga hjärta låg i
öppen dag för mig — vacklade han aldrig mer i sin
allvarliga visshet att finna henne. Hans tålamod för-,
tröttades aldrig. Och fastän jag darrade för den
ångest, som skulle gripa honom, om hans starka tillit
krossades med ett enda slag, låg det någonting så
fromt i den, någonting som så vittnade om att den
var förankrad i hans ädla naturs renaste djup, att
den aktning och vördnad jag hyste för honom ökades
för hvar dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
