Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LI. Början af en längre resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
917
Vi tittade in i det andra lilla rummet och kommo
sedan tillbaka till mrs. Gummidge, som satt kvar på
kistan tills mr. Peggotty ställde ljuset på spishyllan
och bad henne stiga upp, så att han kunde bära ut
kistan, innan han släckte ljuset.
»Daniel», sade mrs. Gummidge, som helt plötsligt
släppt korgen och hakat sig fast vid hans arm, »min
kära Daniel, det sista ord jag säger här i huset är,
att jag ber att få följa med. Lämna mig inte kvar i
England, Daniel! O, gör det för all del inte!»
Mr. Peggotty blef så öfverraskad, att hans blick
gick från mrs. Gummidge till mig och från ,mig till
mrs. Gummidge, alldeles som om han varit yrvaken.
»Gör inte det, käraste Daniel, gör inte det!» bad
mrs. Gummidge så innerligt. »Tag mig med er,
Daniel, låt mig få följa med er och Em’ly! Jag vill
bli er tjänarinna, er pålitliga, trogna tjänarinna. Om
det finns slafvar i den trakten, dit ni reser, blir jag
gärna er slaf, men lämna mig inte kvar här, Daniel,
så är ni riktigt, riktigt snäll.»
»Min goda själ», sade mr. Peggotty och skakade
på hufvudet, »ni vet inte hur lång sjöresan är och
hur mödosamt lifvet är därute.»
»Jo, Daniel, det vet jag visst, åtminstone anar
jag d;et», sade mrs. Gummidge. »Men det sista ord
jag säger under detta tak är, att jag går in i huset
och lägger mig att dö., om ni inte tar mig med er. Jag
kan gräfva, Daniel. Jag kan arbeta. Jag kan lefva
ett kargt lif. Jag kan vara vänlig och tålig nu —
mer än ni tror, Daniel, om ni bara vill sätta mig på
prof. Underhållet skulle jag aldrig röra, nej inte om
jag höll på att dö af brist, Daniel Peggotty, men jag
skall följa er och Em’ly till världens ände, om ni
bara vill-tillåta det! Jag vet hur det är, jag vet att ni
tror, att jag är ensam och öfvergifven, men, käraste
Daniel, det skall ni aldrig få höra mer! Jag har väl
inte suttit här så länge och vaktat och tänkt på era
pröfningar, utan att det gjort mig något godt. Master
Davy, lägg ett godt ord för mig! Jag känner hans sätt
och Em’lys med, och jag känner deras sorger, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
