Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LII. Jag är närvarande vid en explosion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
924
feber», svarade han, »men jag är öfvertygad om att
miss Wickfield med glädje tar emot så gamla vänner.
Vill ni stiga in, sir ?»
Han gick före oss in i matsalen — det första
rum jag varit i där i huset — slog upp dörren till
mr. wickfields forna kontorsrum och sade med
ljud-lig stämma :
»Miss Trotwood, mr. David Copperfield, mr.
Thomas Traddles och mr. Dixon!»
Jag hade icke återsett Uriah Heep sedan jag gaf
honom örfilen. Vårt besök förvånade honom
påtagligen, så mycket mer som det förvånade oss själfva.
Han rynkade icke ögonbrynen, ty han hade just inga
att rynka, men han rynkade pannan till den grad, att
de små ögonen nästan gingo ihop, under det att han
hastigt förde sin vederstyggliga hand till hakan,
därmed förrådande en viss oro eller öfverraskning. Detta
var endast i detsamma vi skulle stiga in i rummet,
då jag uppfångade en skymt af honom öfver min tants
axel. I nästa ögonblick var han så inställsam och
ödmjuk som någonsin.
»Nej, hvad ser jag!» sade han. »Det var
verkligen ett oväntadt nöje. Att på en gång, om jag
så får uttrycka mig, se alla vännerna från St.
Pauls-trakten samlade här var en alldeles oförutsedd fest.
Mr. Copperfield, jag hoppas ni mår väl och att ni
— om jagi i min ringhet får uttrycka mig så –- är
vänligt stämd mot dem som alltid, äfven i motsatt
fall, äro era vänner. Mrs. Copperfield är väl bättre
nu, vill jag hoppas. Jag kan försäkra er, att vi känt
oss riktigt oroliga till följd af de underrättelser vi på
senare tiden fått om hennes tillstånd.»
Jag skämdes för att låta honom taga mig i
handen, men jag måste ju underkasta mig det.
»Det har blifvit mycket förändradt här på
kontoret, miss Trotwoodj, sedan jag var en ringa
bokhållare, som höll er häst, inte sant?» sade Uriah med
det !vidrigaste leende. »Men jag är inte förändrad, miss
Trotwood.»
»Uppriktigt sagdt», svarade min tant, »tycker jag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
