- Project Runeberg -  David Copperfield /
950

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LIII. Ännu en återblick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

»Det var den dagen, då du målade af blommorna,
jag gifvit dig, Dora, och då jag sade dig hur
förälskad jag var.»

»Jaha, men då ville jag inte tala om för dig»*
sade Dora, »hur jag gråtit af glädje öfver dem, för
att ja^g trodde, att du verkligen tyckte om mig.
Då jag åter kan röra mig och springa som förr,
Doady, så ska vi gå och besöka de där platserna,,
där vi två voro så barnsliga — vill du inte det?
Och så ska vi företaga några af våra gamla
promenader, eller hur? Och inte glömma stackars pappa?»

»Vi skola minsann få några lyckliga dagar då»,
sade jag. »Skynda dig bara att bli frisk, min älskling!»

»Det blir jag nog snart! Du kan inte tro, hur
mycket bättre jag redan är!»

Det är afton, och jag sitter i samma stol vid
samma säng med samma ansikte vändt mot mig.
Vi ha varit tysta båda två, och det ligger ett leende
öfver hennes drag. Jag har nu upphört att bära
min lätta börda utför och uppför trappan. Hon ligger
här hela dagen.

»Doady!»

»Min egen Dorat»

»Du får inte anse hvad jag nu ämnar säga
orim-Egt, efter hvad du talade om för mig för en liten

tid sedan, angående mr. Wickfields sjukdom. Jag
vill tala med Agnes. Jag längtar att få träffa henne.»

»Jag skall skrifva till henne, min älskling.»

»Vill du göra det ?»

»Ja, genast.»

»Hvad du är god och snäll. Doady, tag mig
på din arm. Det där var ingen nyck, inte något
dåraktigt infall. Jag vill så gärna, så gärna träffa henne.»

»Det förstår jag så väl. Jag behöfver bara säga
henne det, så kommer hon säkert.»

»Du känner dig väl bra ensam, när du går dit
ner nu ?» hviskar Dora med armen om min hals.

»Hur skulle det vara möjligt annat, min egen
älskling, när jag ser din tomma stol ?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0952.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free