Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LVIII. Frånvaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOI2
Ibland hade jag rastlöst flackat från ort till ort utan
att stanna på något ställe, ibland hade jag uppehållit
mig länge på samma plats. Jag hade icke haft något mål,
aldrig burits af någon själens upprätthållande kraft.
Jag var i Schweiz. Jag hade kommit från Italien
genom ett af de stora Alp-passen och sedan med en
förare vandrat omkring på bergsstigarna. Om dessa
Storslagna ödemarker talat till mitt hjärta, visste jag
det ej. Sublima och underbara hade jag funnit dessa
svindlande höjder och bråddjup, dessa brusande
strömmar, dessa öknar af is och snö, men hittills hade de
ingenting annat lärt mig.
En afton före solnedgången närmade jag mig en
dal, där jag ämnade hvila. Under nedstigandet dit
på den slingrande stigen utefter bergsluttningen, från
hvilken jag såg den skimra djupt inunder mig, tror
jag, att en ej på länge förnummen känsla af skönhet
och lugn, ett af dess frid framkalladt, mildrande
inflytande började att svagt röra sig i mitt bröst. Jag
minns, att jag plötsligt stannade och erfor ett slags
sorg, som alls icke var tryckande och icke
misströstande heller. Jag minns, att jag nästan hoppades,
att en förändring till det bättre möjligen kunde
förestå inom mig.
Jag kbm ned i dalen, då aftonsolens sken föll på
de aflägsna snötopparna, som molnlikt omgåfvo den.
Foten af bergen, som bildade grundvalen för den
lilla byn, låg i yppig grönska, och högt öfver denna
mildare vegetation växte skogar af mörk fur, hvilka
likt kilar klöfvo de vinterlika snömassorna och
hejdade lavinen. Ofvanför dessa höjde sig öfver
hvarandra rader af skrofliga stalp, gråa berg, glänsande
is och små gröna gräsplättar, alltsammans så
småningom blandande sig med snön, som krönte det hela.
Här och där på bergsluttningarna syntes likt små
punkter ensliga trästugor, som till följd af de
upptornande jättehöjderna så förkrymptes, att de
föreföllo för små att använda ens till leksaker. Så
föreföll till och med den tätt byggda byn nere i dalen
med dess träbro öfver forsen, där denna störtade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
