- Project Runeberg -  David Copperfield /
1030

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LIX. Återkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1030

den. Någon sökte erinra sig namnet på ett ställe i
Devonshire, och Sofi var den enda som visste det.
Någonting borde skrifvas hem, och Sofi var den enda
man kunde lita på, när det gällde att skrifva det
före frukosten i morgon bittida. Någon tappade en
maska i sin stickning, och ingen annan än Sofi kunde
taga upp den. De voro fullkomliga härskarinnor på
platsen, och Sofi och Traddles passade upp på dem.
Jag vet verkligen inte hur många barn Sofi sett efter
i sina dagar, men hon tycktes vara känd för att kunna
hvarenda visa, som på engelskt tungomål blifvit ställd
till ett barn, och hon sjöng dussintals efter hvarandra
med den klaraste lilla röst i världen — hvarje syster
föreslog sin särskilda lilla melodi, och Skönheten var
den som fällde utslaget. Jag satt och hörde på alldeles
förtjust. Det bästa af allt var att alla systrarna, trots
sina fordringar, tycktes hysa den största tillgifvenhet
och aktning både för Sofi och Traddles. Säkert är,
att då jag skulle gå och Traddles ville följa mig bort
till kaffehuset, hade jag aldrig sett ett så lurfvigt
hufvud eller något hufvud alls bli föremål för en sådan
skur af kyssar.

Allt sammantaget var det en scen, som jag måste
dröja vid med nöje långt efter sedan jag kommit
tillbaka och tagit god natt af Traddles. Om jag sett
tusen rosor blomma i en vindsvåning i det där gamla
ålderdomliga Gray’s Inn, kunde de icke ha lyst upp
den hälften så mycket. Föreställningen om de där
Devonshireflickorna bland de torra juristkontoren
och renskrifningsbyråarna, och om teet och det rostade
brödet och barnvisorna i den fräna atmosfären af
radérpulver och pergament, röda snören och dammig
oolat, bläckbuteljer, koncept- och stämpelpapper,
stämningar, inlagor, utslag och räkningar, syntes mig lika
angenämt fantastisk som om jag drömt, att sultanens
familj blifvit inskrifven bland advokaterna och tagit
med sig den talande fågeln, det sjungande trädet och
det gyllene vattnet till Grays Inn Hall. Emellertid fann
jag, sedan jag tagit god natt af Traddles och kommit
tillbaka till kaffehuset, att mina bekymmer för honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/1032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free