Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LIX. Återkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 37
att leda hans uppmärksamhet från detta ämne till
hans egna affärer, med afseende på hvilka han visade
sig mycket språksam under den närmaste halftimmen.
Bland annat lät han mig förstå, att skälet hvarför
han nu befann sig på Gray’s Inns kaffehus var, att
han som läkare skulle inför en nämnd i
sinnessjukdomsfrågor afge sitt utlåtande angående
sinnestillståndet hos en patient, som blifvit rubbad till följd
af dryckenskap.
»Och jag försäkrar er, sir», sade han, »att vid
sådana tillfällen är jag ofantligt nervös. Jag skulle
inte kunna stå ut med att bli hvad man kallar snäst.
Det skulle betaga mig allt mod. Vet ni, det dröjde
ganska länge, innan jag hämtade mig från det
bemötande jag rönte af den där stränga damen, den
natt då ni kbm till världen, mr. Copperfield?»
Jag talade om för honom, att jag tidigt följande
morgon skulle begifva mig till min tant, draken från
den där natten, och att hon var den mest ömhjärtade
och förträffliga kvinna i världen, hvilket han säkert
skulle komma under fund med, om han lärde
närmare känna henne. Men blotta omnämnandet af
möjligheten att han skulle återse henne tycktes slå honom
med skräck. Han svarade med ett svagt, blekt leende:
»Är det verkligen så, sir? Verkligen?» och ropade
genast på ljus för att gå och lägga sig, som om han
ej känt sig säker annat än i sitt eget rum. Han
gick visserligen icke ostadigt efter sherrytoddyn, men
det är nog troligt, att hans lugna lilla puls slog två
eller tre slag mera i minuten än den gjort sedan
natten för min tants missräkning, då hon hotade
honom med hatten.
Alldeles uttröttad gick äfven jag till sängs vid
midnatt, tillbringade den följande dagen på
Doverdili-gensen, steg frisk och sund in i min tants gamla
hvardagsrum då hon satt och drack te (nu begagnade
hon glasögon), och mottogs af henne, mr. Dick och
vår gamla kära Peggotty, här anställd som
hushållerska, med öppna armar och glädjetårar. Då vi
börjat att tala lugnt, var min tant alldeles ofantligt road
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
