Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LX. Agnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioi 47
drift. Hvad Agnes är, behöfver jag inte säga. Jag
har alltid läst någx)t af hennes mors historia i hennes
karaktär, och därför berättar jag den för. er i afton,
då vi tre åter sitta tillsammans efter så stora
förändringar. Nu är allt sagt.»
Hans böjda hufvud och hennes änglaansikte och
barnsliga pliktuppfyllelse fingo härigenom en än mera
rörande betydelse än de haft förut. Om jag önskat
mig något för att särskildt utmärka denna afton af
vår återförening, hade jag funnit det i detta.
Agnes reste sig upp inom kort och lämnade sin
far för att gå till pianot, där hon spelade några af
de gamla melodier vi så ofta lyssnat till i detta rum.
»Har du någon tanke på att resa bort igen ?» frågade
mig Agnes, då jag stod bredvid henne.
»Hvad säger min syster om den saken?»
»Jag hoppas, du inte har det.»
»Då har jag ingen sådan tanke, Agnes.»
»Efter du frågar mig, Trotwood, tycker jag inte
du borde det», sade hon mildt. »Ditt växande rykte
och din stora framgång öka din förmåga att göra
godt, och äfven om jag skulle kunna undvara min
broder», sade hon och såg på mig, »skulle kanske inte
tiden kunna det.»
»Hvad jag är, det har du gjort mig till, Agnes.
Det bör du själf bäst veta.»
»Jag gjort dig till, Trotwood?»
»Ja, Agnes, min älskade syster!» sade jag och
böjde mig ned öfver henne. »Då vi först träffades
i dag, försökte jag säga dig någonting som legat mig
i tankarna sedan Dora dog. Du minns när du kom ner
till mig i vårt lilla förmak och pekade uppåt, Agnes ?»
»O, Trotwood!» utbrast hon med tårfyllda ögon.
»Så kärleksfull hon var, så full af tillit och så ung I
Skulle jag någonsin kunna glömma det?»
»Sådan du då var, min syster, har jag ofta tänkt,
att du alltid varit för mig. Alltid har du pekat uppåt,
Agnes, alltid ledt mig framåt till något bättre, alltid
riktat min håg på högre ting!»
Hon bara skakade på hufvudet, och genom hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
