Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LX. Agnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1048
nes tårar skymtade jag åter samma sorgsna, lugna
leende.
»Och jag är dig därför så tacksam, Agnes, så
förbunden, att det ej finnes något namn för mitt hjärtas
ömhet. Jag vill, att du skäll veta, men vet inte hur
jag skall säga dig det, att jag hela lifvet igenom
kommer att se upp till dig och låta leda mig af dig,
liksom förr genom det förflutnas mörker. Hvad som
än må hända, hvilka nya band du än må knyta, hvilka
förändringar än må inträffa, skall jag alltid se upp till
dig och älska dig, som jag gör nu och alltid gjort. Du
kommer alltid att bli min hugsvalelse och min
tillflykt, som du alltid varit. Intill min död skall du
alltid, älskade syster, stå för min inre syn och peka
uppåt.»
Hon lade sin hand i min och sade, att hon var
stolt öfver mig och hvad jag sagt, ehuru jag prisade
henne långt mer än hon förtjänade. Och så började
hon att sakta spela igen, dock utan att taga sina ögon
från mig.
»Vet du, Agnes», sade jag, »hvad jag fått höra i
afton tyckes underligt nog ingå som del i den känsla,
hvarmed jag betraktade dig första gången jag såg
dig och hvarmed jag satt vid din sida under min
skoltid.»
»Du visste, att jag inte hade någon mor», svarade
hon leende, »och det stämde dig vänligt mot mig.»
»Mera än det, Agnes. Jag visste, nästan som
hade jag hört denna historia, att du omgafs af
någonting alldeles oförklarligt mildt och ljuft, någonting
som kunnat vara sorgligt hos en annan — sorgligt i
sig själft, som jag nu vet — men icke var det hos
dig.»
Hon fortfor att sakta spela, men hon såg alltjämt
på mig..
»Skrattar du åt mig, Agnes, för att jag gör upp
sådana där saker ?»
»Nej!»
»Eller åt att jag säger, att jag verkligen tror,
att jag redan då kände, att du kunde vara trofast i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
