- Project Runeberg -  David Copperfield /
1056

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LXI. Man visar mig två intressanta botgörare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1056

först till det stora köket, där man höll på att
portionera ut hvar fånges middag — som bars till honom
i cellen — och det gick som ett urverk. Jag sade till
Traddles, att jag undrade, om ingen kommit att tänka
på den slående motsatsen mellan dessa rikliga
måltider af utvald beskaffenhet och de middagar, som
bestås — jag ville inte nämna våra fattighjon — men
våra soldater, sjömän, arbetare, hela den stora
massan af den ärliga arbetande befolkningen, af hvilken
icke en på femhundra någonsin får en hälften så
god middag. Men man sade mig, att »systemet»
fordrade hög diet, och för att med ens affärda »systemet»
vill jag nämna, att det ordet öfverändakästade alla
invändningar och förklarade alla oegentligheter. Ingen
tycktes ha något begrepp om att det fanns något
annat system än detta att taga hänsyn till.

Då vi gingo genom de präktiga korridorerna,
frågade jag mr. Creakle och hans vänner, hvari den
hufvudsakliga fördelen af detta allsmäktiga och allt
annat öfverträffande system ansågs bestå. Jag
upplystes om att den låg i fångarnas totala isolering —
så att ingen af de i fängelset förvarade visste
någonting om de öfriga fångarna — och i fångarnas
försättande i ett hälsosamt sinnestillstånd, ledande till
uppriktig förkrosselse och ånger.

Men då vi nu började besöka åtskilliga individer
i deras celler och vandra fram genom de gångar,
invid hvilka dessa celler lågo, samt fingo beskrifning
på sättet hur fångarna fördes till kapellet med mera,
så föreföll det mig ganska sannolikt, att de visste
rätt mycket om hvarandra och kunde utbyta
meddelanden enligt ett tämligen utveckladt system. Då
jag nu skrifver detta, tror jag, att det verkligen
blifvit bevisadt, men enär det då tolkats som den värsta
hädelse mot systemet att antyda någonting sådant,
började jag så flitigt som möjligt spana efter ångern.

Men äfven i detta afseende väcktes mina
misstankar. Ångern tycktes här öfverallt vara en modsak,
formad efter samma snitt, alldeles som rockarna och
västarna i skräddeributikernas fönster utanför fängel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/1058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free