- Project Runeberg -  David Copperfield /
1058

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LXI. Man visar mig två intressanta botgörare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1058

Traddles och jag i vår häpnad skåda i denne
omvände n:r tjugusju, om inte Uriah Heep!

Han kände genast igen oss, och med den
vanliga vridningen på kroppen sade han då han kom ut:

»Se god dag, mr. Copperfield! Hur står det till,
mr. Traddles ?»

Detta igenkännande väckte en liflig beundran i
sällskapet. Jag tyckte det föreföll som om alla
förvånats öfver, att han icke visat sig stolt, utan varit
så god och hälsat på oss.

»Nå, n:r tjugusju», sade mr. Creakle med en ton
af sorgsen välvilja, »hur är det med er i dag?»

»Jag är mycket ödmjuk, sir!» svarade Uriah Heep.

»Det är ni alltid, n:r tjugusju», sade mr. Creakle.

Här föll en annan herre in med mycken oro:

»Har ni det riktigt bra?»

»Ja, tack så mycket, sir!» svarade Uriah med en
blick åt hans håll. »Här har jag det vida bättre
än någonsin utanför dessa murar. Nu inser jag mina
förvillelser, sir. Därför har jag det bra.»

Flera af herrarne blefvo mycket rörda. En tredje
utfrågare trängde sig nu fram och sade med
mycken känsla: »Hvad säger ni om oxköttet?»

»Ah jo, tack, sir», svarade Uriah och såg nu åt
det håll hvarifrån denna röst kbm, »i går var det
segare än jag kunnat önska, men det är min plikt att
uthärda allt. Jag har begått dårskaper, mina herrar»,
sade Uriah och såg sig om med ett ödmjukt leende,
»och jag bör utan knot underkasta mig följderna.»

Sedan ett sakta mummel, framkalladt dels af
beundran för n:r tjugusjus himmelska sinnestillstånd,
dels af harm mot entreprenören, som gifvit honom
anledning att klaga — hvilket genast antecknades
af mr. Creakle — så småningom upphört, stod n:r
tjugusju i vår midt, som om han ansett sig som det
mest värderika föremålet i ett särdeles berömdt
museum.. På det att vi stackars oinvigda måtte en gång
bli öfverströmmade af ett riktigt ljushaf, gafs order
om att äfven utsläppa n:r tjuguåtta.

Jag hade redan blifvit så förvånad, att jag endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/1060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free